Skriv ut

Från Odlaren Odlaren 1998

Text: Wilhelm Raattamaa

Bot mot morotsfluga

Så här undviks angrepp av morotsflugan:

Det här kan du pröva mot rådjur

Vita rådjursbakar: Sätt ut frigolitskivor formade som bakdelen av ett rådjur.

Vita tejpbitar: Vik ihop frystejp till cirka 5 centimeter långa vimplar som sätts fast i topp och sidoskott.

Kvistar av hägg, fläder, svarta vinbär och lavendel: Binds fast vid stam och i krona på träd och buskar. Kan kompletteras med fastlindat granris.

Människourin: Häll ut outspädd urin över växterna. Tänk dock på att urin är rik på kväve. Detta blir nån sorts revirmarkering.

Fårull: Otvättad fårull - gärna smutsig, som verkligen luktar får - läggs ut över växterna.

Människohår: Påsar med hår hängs upp i träd och buskar. Många små påsar fungerar bättre än enstaka stora. Byts två gånger om året. (Detta har fungerat bra framför allt mot älg.)

Cayennepeppar: Strös över växterna. (Preparatet Anti-gnag som Br. Nelson säljer, innehåller bland annat cayennepeppar).

Blodmjöl: Blanda blodmjöl med vatten och tillsätt några droppar ammoniak. Doppa utskurna oasiskuber i detta och placera dem på käppar intill växterna. Doppa kuberna på nytt varannan vecka. Man kan också köpa blodmjöl med stor fästförmåga.

Hjorthornsolja: Stryks på sticka eller käpp som sätts intill växten. Finns också som doftkulor.

Vitlöksolja och vitlöksextrakt: Finns i handeln under namnen Protectra och Primula växtvård (Many Ways).

Rovdjursspillning: Finns i handeln i blandning med blodmjöl under namnet Stoppa Vilt (Ticab).

Kiselkorn: Finns att köpa som blåvit pasta att stryka på skott och grenar. Används bara på vedartade växter under den tid som de är i vila. Fult, men skyddar nya häckplantor och unga fruktträd.

Hönsnät och fiberduk: Täck över perenner och lökar eller linda in mindre träd och buskar. Höj skyddet efter hand som snötäcket blir tjockare.

Gnagskydd av kokosfibrer eller plast: Lindas runt stammen. Plastspiralerna tas bort på sommaren.

Mot sork finns många idéer

Packa snön: Packa till snön runt träd och buskar så det inte blir så lätt att gräva gångar i denna.

Bullerstörningar: Gräv ner tombuteljer till hälften i jorden. Vinden åstadkommer en visselton som skrämmer sorkarna.

Finmaskiga nät: Vid nyplantering kläs planteringsgropen med ett finmaskigt nät i förebyggande syfte. Maskorna bör dock ej vara större än 9 millimeter.

Koncentrerade växtextrakt: Bio-Stop från Br. Nelson finns med bland annat timjan. Vattnas ut.

Sand: Att plantera blomsterlökar i sand skyddar enligt många från angrepp.

Avskräckande växter: så sötväppling runt träd eller i rader. Sätt vitlök, kejsarkrona eller hundtunga.

Växter som inte uppskattas av viltet

Ett- och fleråriga växter och lökar som brukar klara sig för harar och rådjur: brudslöja, daglilja, engelsk och sibirisk vallmo, fingerborgsblomma, kungslilja, Mose brinnande buske, ram, vipprams, smörboll, stormhatt, vippvallmo.

... eller åtminstone för rådjur : akleja, blodört, daggkåpa, dragon, elefantgräs, fuschia, gentiana, gul krokus, hasselört, höstöga, isop, julros, kejsarkrona, klosterlilja, krissla, krasse, kungsljus, kungängslilja, lavendel, lysing, lök, malört,nepeta, ormrot, pion, plymspirea, purpurklätt, pärleternell, riddarsporre, salvia, silverarv, sippor, snödroppe, snöklocka, sockblomma, stenkyndel, tagetes, temynta, tidlösa, tigerlilja, treblad, törel, vintegäck, åbrodd.

Fler växter som inte uppskattas av viltet

Träd och buskar som brukar få vara i fred för både rådjur och hare: aronia, berberis, daggvide, druvfläder, fläder, gullregn, häggmispel, kaprifol, korallkornell, magnolia, måbär, oxbär, paradisbuske, rosenhallon, rönnsumak, sibirisk ärtbuske, snöbär, syren, syrenhortensia, try.

De här får oftast vara i fred för rådjuren: al, asp, mahonia, olvon, skogstry, spirea, svarta vinbär, syrenbuddleja, tibast, vidjehortensia, vresros.

Och de här för hararna : alm (grövre än 15 cm), ask (grövre än 15 cm), björk (stammar grövre än 3 cm), kornell, pil, sälg.

Några säkra garantier för att man ska få ha trädgården i fred för viltet finns dock ej. Djuren ändrar sitt beteende år från år. Om det finns många djur som söker sin föda på ett och samma område kan de äta upp praktiskt taget allt.