Redan tidigt på våren börjar jag längta efter tomatsallad med färska basilikablad. Inte köpta, smaklösa och hårda tomater som man hittar i butiken. Nej, jag menar bifftomater som fått mogna i solen på min uteplats, som varvas i en skål med färska basilikablad och ringar av röd lök. Över salladen häller jag balsamvinäger, olivolja och lite örtsalt. Enklare än så kan det inte bli och inte heller så mycket godare.
För mig är det svårt att hitta en ört som smakar och doftar ljuvligare än basilika och jag är knappast ensam om den uppfattningen. Namnet basilika kommer från grekiskans basilicum och latinets basilikon som båda betyder kunglig. Örten har också kallats kungsört och köningskraut (ty) vilket visar hur kraftfull den ansetts.
Doften har beskrivits som en blandning av mysk och nejlika men är svår att fånga i ord. Aromen kommer från en flyktig olja som innehåller bland annat linalol (blommig smak), estragol (finns i dragon) och eugenol (även i kryddnejlika), en spännande kombinationen som gjort örten populär i många länder.
Basilika har i många kulturer ansetts helig och ofta förknippats med religion och magi. Hinduer vördar örten högt och den har också hittats i pyramidernas gravkamrar. Det påstås att basilika växte runt Jesu grav efter hans uppståndelse och örten ingår i ritualer i den grekiskt ortodoxa kyrkan. Basilika ansågs magisk även av romarna som spred den till övriga Europa. Till Sverige kom basilikan på 1600-talet men riktigt populär har den inte blivit förrän de senaste årtiondena.
Varmt klimat
Basilika används och odlas idag över hela världen men växer vild i Afrika, Asien och Sydamerika. Att den gillar ett varmare klimat än vårt svenska upptäcker man snabbt när man försöker sig på att odla denna krydda. Basilika älskar värme och sol och för att hinna utvecklas hos oss bör den försås redan i mars/april i ett soligt fönster. Sätt gärna flera frön i varje kruka och se till att hålla jorden fuktig.
Plantan kan i södra Sverige planteras ut på friland. Ett bra alternativ är att låta den växa vidare i en större kruka vilket gör det lättare att skydda plantan från kyla och blåst. Basilikan är känslig för låga temperaturer och bör gärna tas in om det är under 12 grader eftersom den slutar växa då. Se till att gödselvattna plantan eller täck med gräsklipp om du vill ha frodiga blad hela sommaren.
På hösten slutar basilikan att växa men klarar sig ett bra tag i ett soligt hörn. Man kan också ta in plantan eller ta skott från den som man låter få rötter och sedan planterar inomhus. Det är dock svårt att få basilika att övervintra inomhus och man får räkna med att så om den varje år på våra breddgrader.
Stort utbud
Intresset för basilika ökar i Sverige och varje år finner man att fröföretagen ökat sitt utbud. Idag kan man finna sorter som smakar anis, citron eller kanel, småbladiga och storbladiga, gröna och rödaktiga. Hos en fröfirma räknar jag till 23 sorter.
Basilika ska helst användas färsk och för att hindra att aromen försvinner bör den tillsättas alldeles i slutet av matlagningen. Den passar alldeles utmärkt ihop med tomater och vitlök, i sallader, soppor och grytor. Den kan också användas som te och för att smaksätta vinäger.
Vill man spara basilika till vintern går de färska bladen att frysa. Man kan också lägga in dem med olja i en burk. Att torka kryddan är ett annat alternativ, men det mesta av den aromatiska smaken försvinner då.
Medicinskt har basilika använts som kramplösande och aptitökande medel. Den sägs också kunna hjälpa mot illamående och vid urinvägsbesvär.
Pesto
Har du lyckats få fram mycket basilika så gör gärna en egen pesto. Såsen smakar aldrig så gott som när den görs av egna färska kryddor.
1-2 dl färsk basilika (eller en kruka för den som köper)
1 vitlöksklyfta
½ dl pinjenötter
1 dl olivolja
½ dl parmesanost
salt och svartpeppar
Använd helst mortel (går även med matberedare) för att finfördela basilika, nötter och vitlök till ett mos. Blanda i olivoljan och osten och krydda med salt och peppar. Istället för pinjenötter kan man använda mandel eller valnötter.