Från Odlaren 2-2006

Text: Karin Jansson

Fänkål är en krydda som många har i köket men som man inte lika ofta ser i kryddlanden. Varför inte prova på att odla denna ståtliga aromatiska ört som används både som krydda, grönsak och medicinalväxt?

Det finns många skrönor omkring fänkål, Foeniculum vulgare. Romaren Plinius berättar till exempel att ömsande ormar inte kan se förrän de gnidit sig mot fänkål, något som gett örten ett rykte om sig att vara bra mot dålig syn och grå starr. Redan tidigare hade egypterna varit så förtjusta i fänkål att den blivit omskriven på papyrusrullar som senare blivit funna vid kungagravar. På medeltiden ansågs fänkål skydda mot onda andar och smådjävlar och man hängde därför upp den över dörrar eller bar den i påsar om halsen. Även Shakespeare intresserade sig för fänkål och hävdar i Hamlet att örten är ett sanningsorakel.

De flesta tror att fänkål härstammar från Medelhavsområdet och spridits vidare över världen med romarna och arabiska handelsmän. Örten är också känd inom indisk och kinesisk läkekonst. Namnet fänkål kommer ursprungligen från det latinska namnet, Foeniculum, från fenum som betyder hö. Örten luktar dock mycket mer än hö och det som ger den anisliknande doften är den eteriska oljan anethol (aniskamfer). Lukten kommer fram om man rör vid bladen.

Fänkål är egentligen en flerårig ört men den har svårt att övervintra i vårt klimat. Örten har djupgående rot, ihålig stjälk och fjäderlika vippor och blommar med gula blommor i juli och augusti. Fänkålen kan bli närmare två meter hög och behöver därför rejält med plats, ofta passar den i bakkanten på en rabatt. Till utseendet är den lik dill men frukterna är mer äggformiga och den har längre bladskivor än dill. Det är också lätt att känna igen fänkålen på doften.

I Sverige kan man odla fänkål från frö eller köpa färdiga plantor. Dra gärna upp plantorna i en drivbänk och sätt ut dem på sommaren eller så lite senare direkt på växtplatsen. Fänkål trivs i ett varmt läge i mullrik jord. Den bör inte planteras nära dill eftersom det då finns risk för korspollinering. Blad kan skördas hela sommaren och används till sallad, fiskrätter och soppa. Även stjälkarna kan skördas och anrättas som sparris. Om man täcker plantan på hösten ökar chansen att den ska klara vintern.

Det finns även en bronsfärgad variant som är mycket dekorativ i rabatten. Den övervintrar lättare än den gröna och kan odlas som perenn i södra Sverige. Fänkålen blommar vanligtvis inte förrän andra året. Frön skördas på hösten enklast genom att man klipper av stjälkarna när fröhusen börjar gulna. Stjälkarna kan sedan hängas upp och ned i en papperskasse som efter hand samlar upp fröna när de faller. Fänkålsfrön passar bra i brödbak men anses också mycket goda i fiskrätter.

Fänkål är flitigt använd inom naturmedicinen. Fröna har kramplösande egenskaper och anses befrämja matsmältningen, minska gasbildning och hjälpa vid magknip. De kan också tuggas för att förbättra andedräkten och förr i tiden åt man fänkålsfrön för att dämpa hungerkänslor. Örten kan även användas mot hosta eftersom den eteriska oljan är slemlösande. Den anses också inflammationshämmande, desinficerande och öka mjölkbildningen hos ammande mödrar.

Fänkål finns även som grönsak, knölfänkål eller sötfänkål. Växten är ettårig och kan odlas i Sverige. Den ätliga delen består av de uppsvällda bladfästena och fänkålen är en uppskattad grönsak, framför allt i Italien.