Skriv ut

Från Odlaren 3-2014

Text: Karin Jansson

Höstarbete i trädgården betyder för de flesta träd­gårds­ägare att spaden får jobba flitigt. Men för daggmaskarna och andra markorganismer är djupgrävning inte den bästa behandlingen. Vid grävning störs mikroorganismernas arbete och de hamnar lätt i fel jordlager. Daggmaskarnas gångar för­störs också.

Inom den organisk-biologiska trädgården försöker man där­för hitta metoder som mer efterliknar naturens eget arbets­sätt. Istället för grävning används marktäckning som ger jordorganismerna gott om mat och det blir maskarna som får sköta om luftning och jordbearbetning. De gräver gångar som luckrar jorden och gör det lättare för växternas rötter att tränga ned och de omvandlar också organiskt material till perfekt gödsel.

Spaden behövs endast om man har fått in rotogräs. Annat ogräs kan man rycka upp och lägga på komposten. För övrigt behöver man inte städa trädgården minutiöst på höstkanten. Det mesta av det som faller ned kan ligga kvar och förmultna. Om man har mycket löv på gräsmattan kan man köra över dem med gräsklipparen och låta maskarna ta hand om dem på plats. Ett annat alternativ är att samla ihop löven och lägga dem runt perenner och odlingsbäddar.

Bryta mark

Om man ska börja odla på ett område där marken inte varit odlad på länge är det bättre att komma igång på hösten än på våren. Traditionellt sett bryts mark med spaden men att gräva är tungt för ryggen och den organisk-biologiska odlings­for­men erbjuder flera metoder som förenklar arbetet utan att förstöra markstrukturen.

På en hel del koloniområden ligger många lotter orörda och de har fått en tjock matta av gräs och olika örter. En del av dessa kan vara besvärliga rotogräs som maskros, kvickrot och kirskål. Det bästa sättet att bli av med dem är att täcka marken. Växer det endast gräs kan det räcka med att täcka över hösten och vintern men vet man att man har svåra ogräs är det bättre att täcka minst en säsong eller ibland flera.

Lättast täcker man genom att lägga tidningar eller kartong rakt på marken. Är gräset högt och vildvuxet kan man behöva klippa ned det först. På tidningarna lägger man organiskt material som hö, halm, löv, gräs, stallgödsel eller spån. Allt material som kan brytas ned av naturen fungerar. Om det inte finns tillräckligt med material på själva odlingslotten eller i trädgården kan man fråga grannar eller leta efter områden i närheten där villaägare slänger löv och gräs. Andra ställen där man ofta gratis kan få hämta löv och gräsklipp är fotbolls­planer och kyrkogårdar, det kan dock vara bra att kolla upp att de inte använder bekämpningsmedel. Även ridskolor brukar bli glada om man hämtar hästgödsel eftersom de i allmänhet betalar för att bli av med den.

Vill man absolut ha en ren jord direkt kan man skala av grässvålen, ca 5-10 cm tjockt, med en spade. Gräset kom­posteras och förs tillbaka till jorden efter något år. Nu kan man odla direkt i jorden, men man bör se till att täcka ordentligt under odlingssäsongen eftersom det med denna metod kan finnas en del rotogräs kvar.

Odlingssäsongen börjar nu

Täck purjolöken under vintern så kan du skörda den ända fram till maj. Tänk på att välja vinterhärdiga sorter. Foto: Karin Jansson

Täcka för vintern

Växter och odlare tycker båda om en lucker och mullrik trädgårdsjord. Den får man genom att tillföra organiskt mater­ial, ju mer desto bättre. Vanlig åkerjord innehåller bara några procent mull medan bra trädgårdsjord kan ligga på 10-15 %. Genom att vintertäcka, från september till april, håller man marken frostfri under en längre period. Det ger maskarna längre tid att jobba ned täckmaterialet i jorden och man byg­ger snabbare upp en fin jordstruktur.

Både sandig, lätt jord och tung lera förbättras av jord­­täckning. Ju mer material man lägger på desto mer mull­ämnen får man ned i jorden. Detta ökar kraftigt antalet mark­organismer och man beräknar att det i levande jord kan finnas 500 daggmaskar per kvadratmeter.

Täckodling är bra vid all odling och på hösten är det dags att se till att alla bäddar har ett vintertäcke. Så fort man har skördat på en yta och inte tänker så någon nytt bör hela ytan täckas med organiskt material. Detta gör att maskarna fortsätter sitt arbete och man förbättrar på detta sätt sin odlingsjord kontinuerligt.

Odlingssäsongen börjar nu

Man behöver inte städa så mycket på hösten. Blasten kan gärna ligga kvar och täcka marken inför nästa säsong. Foto: Karin Jansson

Odla på kulle

Om man har mark som behöver ligga täckt länge innan rotogräset är borta kan det vara trevligt att odla något på täcket så länge. Pumpor och gurkväxter trivs väldigt väl på kompostkullar och detta är också ett enkelt sätt att få fin odlingsmark.

Man kan först gräva upp ett litet dike för att få lite matjord, diket täcks sedan med organiskt material. Enklast är det att börja på hösten då det ofta finns mycket material som man vill bli av med i trädgården. I botten lägger man kvistar och grövre material. Sedan kan man fylla på med gräs, ogräs, löv, hushållskompost, stallgödsel eller vad man nu har av organiskt material. På våren kan man fortsätta att bygga på högen under april. I maj är det dags att lägga tillbaka lite jord, i alla fall i några gropar så att man kan så pumpor eller plantera ut plantor.

Täck gärna runt kullen med tidningar som håller nere ogräset. Pumporna kommer att växa friskt och sedan breda ut sig över kullen och även runt omkring den. De kommer att ge rikligt med frukt utan att man behöver rensa ogräs. Täck dem gärna med färskt gräsklipp så växer de ännu bättre och man behöver då inte tillföra någon annan gödsel.

Odla i täckmaterial

En annan gröda som man kan odla direkt i täckmaterialet utan att först gräva är potatis. Sättpotatisarna kan läggas på gräsmattan och man täcker dem sedan tunt med t ex halm. När det har bildat en planta kan man täcka dem med ett tjockare lager. Täckmaterialet bör vara 30-40 cm tjockt för att ljuset inte ska komma ned och göra potatisen grön.

Jag har också prövat att sätta bondbönor rakt ned i täckmaterialet. Jag hade då först täckt med tidningar och sedan brett på ca 20 cm gammalt täckmaterial som var halv­förmultnat. Bönorna växte och gav skörd även om den var mindre än vad bönor odlade i jord ger. Även gul och röd lök från sättlök går att odla med denna metod.

En annan variant för att odla redan första året på ny mark är att täcka med tidningar och organiskt material och att sedan strö ut jord i strängar. Detta kräver att man har tillgång till en del kompostjord eller sand. Innan man strör ut jorden/sanden kan man ta en kniv och göra en skåra i materialet genom tidningarna vilket gör det möjligt för rötterna att gå ned i jorden. Med denna metod kan man odla även växter från mindre frön direkt första året.

Odlingssäsongen börjar nu

Morötter kan täckas ordentligt med löv och halm och skördas under vintern. Täcket måste vara så tjockt att tjälen inte går ned i jorden. När det är plusgrader kan man passa på att skörda – den här bilden togs en nyårsdag. Foto: Karin Jansson

Sen skörd

Många grönsaker kan skördas sent på hösten och tål en del frost. Om man bor i södra Sverige kan man täcka dem och skörda efterhand vilket kan vara praktiskt om man inte har tillgång till en jordkällare.
Morot, palsternacka, rotpersilja, jordärtskocka och purjo­­lök står sig bra i jorden. Med ett rejält täcke kan de övervintra på växtplatsen hela vintern och skördas ända fram på vårkanten. Det gäller då att täcket är så tjockt att det inte fryser i jorden. Palsternacka, jordärtskocka och purjolök klarar att frysa och tina upp på våren då de glatt växer vidare. De måste dock skördas innan de börjat växa igen eftersom de annars blir träiga mycket fort.

Odlingssäsongen börjar nu

Grönkålen står sig fint under vintern och under våren sätter den nya delikata skott. Den trivs med ett rejält vintertäcke som skyddar mot frost och ger kontinuerlig näring till plantan. Foto: Karin Jansson

Grönkål kan stå kvar på landet och bladen kan skördas hela vintern. På vårkanten börjar de skjuta nya skott och dessa mjälla blad och blomskott är en delikat vårgrönsak. Broccoli kan växa vidare på hösten om den bara fått en lätt frostknäpp. I bästa fall kan skotten skördas sent i november. Även rosenkålen kan man skörda sent och den äts ju också ofta till jul. Många asiatiska bladväxter tål en hel del frost och de kan skördas efterhand under hösten.

En del grönsaker tål ingen kyla alls och de måste skördas innan första frost­­knäp­pen. Gurkväxter, pumpa, tomater, ärt­er, bönor och majs tillhör den­na grupp. Rödbetor, selleri, kålrot och potatis kan stå kvar över den första fros­ten om man täcker dem men man bör plocka dem under hösten för de klarar inte vin­tern utomhus.

I norra Sverige kan man inte räkna med att övervintra grönsaker på landet. Allt måste skördas innan frosten kom­mer och det är en god investering att skaffa sig en jordkällare.

Odlingssäsongen börjar nu

Vintersallat kan sås på höstkan­ten för att ge skörd under vintern. Täck luftigt med löv så klarar den sig bra en mild vinter i södra Sverige. Längre norrut kan den över­leva i drivbänk eller växthus. Foto: Karin Jansson

Tidiga grönsaker

En del växter kan sås på hösten och ge en mycket tidig skörd på våren. Det gäller till exempel flera asiatiska bladväxter och salladsväxter. Man sår dem i augusti/september och de hinner då bilda en liten planta. Denna planta måste man skydda med ett tjockt täcke. Om vintern inte blir för svår kommer växterna att börja växa mycket tidigt på våren och ge skörd redan i april. En salladssort som är tålig i detta sammanhang är Black Seeded Simpson, en plocksallat som också bildar huvuden. När det gäller asiatiska blad finns det flera varianter som tål frost bra, till exempel tatsoi och salladssenap. Ännu bättre klarar de sig i drivbänk eller kallväxthus.

Vintersallat övervintrar och börjar växa igen i mars. Den kan ge delikata blad även på vintern. Mangold är tvåårig och om man sår den mitt på sommaren får man halvstora plantor som sätter blad tidigt på våren.