Skriv ut

Hur stor kan en sockerärt egentligen bli?

Från Odlaren 1-2017

Text: Karin Jansson

Den som är med i den fantastiska fröföreningen Sesam kunde för några år sedan läsa en spännande historia om en jätteärt. Det var Sesams nuvarande ordförande Agneta Magnusson som berättade hur hon hade fått några ärter av några bekanta och att hon sedan startat en undersökning för att utröna var ärten kom ifrån.

gigantiska arten1

Bergfälts jätteärt – jätteärt med upp till 20 cm långa baljor med 6-8 ärter i varje. Söt och mild med köttiga baljor. Foto: Karin Jansson.

Bergfält

Efter en hel del detektivarbete och samtal med alltifrån släktforskare till församlingar lyckas Agneta Magnusson luska ut att de förra ägarna till ärten hade bott i Ludvika. De hade i sin tur fått ärten från lokförare Birger Wilhelm Bergfält, också han bosatt i Ludvika.

Agneta Magnusson har nu döpt ärten till ”Lokförare Bergfälts jätteärt”. Hon misstänker att den fördes till Sverige från Frankrike under tidigt 1900-talet. Agneta Magnusson tror att ärten utvecklats från sitt ursprung i Frankrike, och nu har anpassat sig för att överleva i Dalarna.

Ärten är mycket stor, 2 till 3 meter hög, och har violetta blommor. Den har rödaktiga bladfästen och många stora söta och saftiga sockerärter. Ärtskidorna blir 3 centimeter breda och 15 till 20 centimeter långa. Fröna är gråblåa, lite skrynkliga och platta, med en tendens till mörkare prickar.

Oregon

Men Sverige kan ju knappast vara det enda landet i världen med stora ärter. Efter att ha läst den spännande berättelsen om Bergfälts ärt beslöt jag mig för att ge mig ut på en egen detektivresa runt jorden för att hitta fler gigantiska ärter. En sökning på Giant Pea leder mig till den amerikanska jätteärten Oregon Giant Pea som sägs bli en meter hög med baljor som kan bli 15 cm långa. Baljorna ska vara söta och krispiga men liknar inte Bergfälts lite mer skrynkliga baljor. Det visar sig också att sorten inte alls är gammal utan framtagen på universitetet i Oregon 1991.

gigantiska arten2

Hässjestörar med nät är en enkel anordning för att odla höga ärter. Här växer sockerärtan Engelsk Sabel, högväxt och rikgivande, men ingen jätteärt. Foto: Karin Jansson.

Bijou

I Storbritannien finns ett intressant fröföretag som heter Real Seed. Det är ett litet företag som tar fram eget utsäde av några utvalda, intressanta grönsakssorter. Numera har de även i sitt sortiment en jätteärt, med sortnamnet Bijou. De skriver på sin hemsida att jätteärter var vanliga för 100 år sedan men har försvunnit sedan dess. De fick själva tag i en liten mängd av denna gamla ärt och har börjat föröka upp den. Enligt sortbeskrivningen kan baljorna bli 20 cm långa. Sorten låter mycket intressant men tyvärr säljer inte fröfirman till Sverige så någon testodling har det inte blivit.

I europeiska frökataloger kan man också hitta den gigantiska schweiziska ärten (Giant Swiss). Uppgifterna om storleken på baljorna varierar. En fröfirma säger 10 centimeter, en annan lika lång som en hand vilket ju kan vara en lite oklar längd. Men den uppges vara krispig och god och baljorna har en närmast limefärgad nyans.

Mammut

Mammoth Melting Sugar är en annan variant som man hittar i amerikanska frökataloger. Den anges vara en kultursort och många har den som sin favoritärt eftersom den ger så rikligt med goda baljor. Sorten blir 1,5 meter hög och baljorna sägs vara uppemot 13 cm långa. Mammoth Melting Sugar sägs producera bäst i kallt klimat och den borde därför vara en ärt som skulle fungera bra i Sverige.

Framtiden

En snabb sökning på Internet visade alltså att det verkar finnas en rad jätteärter runt jordklotet men kanske är en del av dessa sortnamn i själva verket samma sort. Klart är i alla fall att de är älskade av många och därför en anledning att testa. Och har man väl köpt in en sort är det enkelt att ta eget frö och bevara sorten för framtiden.