Stödet till ekobönder hotat
Text: Karin Jansson
De senaste åren har intresset för ekologisk och sund mat ökat påtagligt. Fler och fler vill köpa närodlat och giftfritt och många har idag kunskap om vad och hur man kan äta på ett sunt och nyttigt sätt. Just då, när intresset för ekomat är på topp, bestämmer sig Sverige för att eventuellt ta bort miljöstödet till ekologisk odling.
Nu är det inte bara vad Sverige vill som betyder något i sammanhanget. Som en del av EU är vi med och formar den nya jordbrukspolitiken som ska gälla från 2015. Förslagen är inte helt klara ännu, men stödet till den ekologiska produktionen är från och med i år osäkert.
Det är märkligt att Sverige inte värnar mer om den ekologiska produktionen. I vårt land importerar vi hälften av ekomaten och den ekologiska produktionen på våra egna gårdar har minskat sedan 2012. Den finns alltså en potentiell nisch för bönder att producera mer för den ekologiska marknaden, men istället för att stödja bönder i omställning och ge kunskap i ekologisk odling väljer Sverige en väg där vi importerar mer och mer av den ekologiska maten. Fint, tycker danska och tyska jordbrukare som satsar på odling för den svenska marknaden.
Det är också svårt att begripa varför inte EU är mer intresserad av att skydda den ekologiska odlingen. Ekobönder utför ett viktigt miljöarbete. De håller mark öppen utan kemikalier, de odlar aktivt och har djuruppfödning och de bidrar på ett positivt sätt till att landsbygden blir mer levande.
Ersättning till ekobönder i Sverige kommer från det så kallade Landsbygdsprogrammet som ger bidrag till miljöarbete. Landsbygdsprogrammet finansieras av både EU och Sverige och för 2014 har programmet fått minskad budget med 1,3 miljarder kronor. Det innebär att den miljöersättning som betalas till bönder med ekologisk eller KRAV-certifierad produktion är oviss inför 2014. Hur det blir framöver vet varken politiker eller bönder.
I detta läge kan man förstå om bönder tvekar inför att ställa om gården till ekologisk produktion. Att odla ekologiskt kräver både kunskap och engagemang och en villighet att ta en ekonomisk risk. Om man inte längre får ett stöd för att ta denna risk kommer nog antalet ekologiska odlare i vårt land att öka betydligt långsammare. Istället kan vi räkna med en ökad användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel – något som vi vet sliter på miljön och dessutom orsakar ökade utsläpp av växthusgaser.
Inom EU pågår ett förnyelsearbete när det gäller jordbrukspolitiken. Idag går 40 % av EU:s pengar till jordbruksstöd, och många länder, däribland Sverige, tycker att den siffran bör sänkas. De förändringar som nu diskuteras inom EU innebär bland annat att man kommer att ge något mer stöd till småbrukare och något mindre till stora jordbruk. Man vill också ge ett särskilt stöd till unga bönder som startar upp ett jordbruk. En annan god åtgärd är att sluta stödja markägare som inte bedriver aktivt jordbruk.
Miljöstödet kommer också att förändras och på Jordbruksverkets hemsida kan man läsa att det blir ett nytt stöd, förgröningsstödet. För att få detta stöd krävs en del åtgärder som att man ska odla flera olika grödor, bevara vall och betesmarker och ha så kallade ekologiska fokusarealer. Tyvärr innebär detta inte ekologisk odling utan istället t ex. träda, salixodlingar eller odling av energiskog. Något riktat stöd till ekologisk odling finns inte med bland de förändringar som Jordbruksverket tar upp.
2014 blir ett oroligt år för de svenska ekologiska odlarna. För konsumenterna kan det bli sämre med ekovaror och mer importerat framöver. Berätta gärna för politiker och makthavare vad du själv tycker i frågan – än finns det tid att ta förnuftiga beslut om det nya miljöstödet.
