Vad har odling med JORDEN att göra?

Från Odlaren 4-2012

Text: Karin Jansson

Det är sent i november och jag täcker de sista bäddarna innan frosten kommer. Vitlöken har just planterats och på vår tillsammansodling i Lund håller vi fortfarande på med plantering av bärbuskar.

Medan vi jobbar på diskuterar vi stora och små saker: Hur förbättrar man jorden? Vad kan stå kvar över vintern? Måste vi ta upp de sista kålrötterna nu? Varför befinner vi oss i en ekonomisk världskris? Har vi passerat oljetoppen? Vad kan vi göra för att förbättra inte bara jorden utan också JORDEN?

Att arbeta i sin trädgård väcker många funderingar på vart världen är på väg. Vi hör så mycket om finansiella problem, krig, arbetslöshet, svält och nöd. Mitt i trädgårdsarbetet känns detta långt borta och samtidigt så nära. När man skördar sina morötter blir det uppenbart att lösningen på många samhällsproblem finns alldeles under näsan. Jorden, vår odlingsmark, ger oss fantastisk föda om vi brukar den med skonsamma metoder. Den som odlar sin jord kan varken vara fattig eller hungrig och krig har man inte kraft att hålla på med om man ska hinna så, plantera, rensa, täcka och skörda sin egen mat.

Vi befinner oss i en brytningstid historiskt sett. Västerlandets kultur har expanderat under flera hundra år och sedan andra världskriget har den så kallade utvecklingen exploderat. Aldrig har så många människor konsumerat så mycket som nu; prylar, underhållning och snabbmat köps i en takt som man bara för tjugo år sedan trodde vara en omöjlighet.

Men köpfesten verkar gå mot sitt slut. Pengarna tar slut. Liksom miljön och klimatet, och frågan är om människan snart får börja om från början igen?

Eller finns det en möjlighet att redan nu börja om och bygga upp ett hållbart samhälle? Under oktober och november håller jag workshops i Lund om permakultur. Workshopen riktar sig till studenter från hela världen och vid första tillfället kommer över 40 personer. Efteråt säger en av dem "Jag har lärt mig mer idag än på två veckor på universitetet". Då handlar det ändå om en universitetsutbildning om hållbar stadsutveckling.

De unga längtar efter något nytt; nytt penningssystem, mindre konkurrens, enklare liv och roligare sociala strukturer. Så har det väl alltid varit, de unga vill revolution men lyckas sällan eftersom medelåldern hinner ifatt dem.

Men denna gång behöver de verkligen lyckas. Vi står inför utmaningar som jordklotet och jordmänskligheten aldrig har mött tidigare: massiv arbetslöshet, massiva miljö- och klimatförändringar, massiva förändringar på alla områden. Kanske är det dags för människor i alla åldrar att starta en revolution? Orkar man inte det kan man i alla fall odla sin mat – det är ett säkert kort i alla orostider.