Producera maten där människorna bor

Från Odlaren 3-2011

Text: Karin Jansson

I Sverige bor 85 % i städer och tätorter. Trots det produceras nästan ingen mat för lokal konsumtion. Nästan allt vi äter är en del i ett storskaligt jordbruk där livsmedlen säljs till stora centraler för förädling och förpackning. Därifrån transporteras maten ut i alla riktningar.

Så även om det finns en mjölkbonde alldeles intill staden kommer mjölken i glasen hos grannarna inte nödvändigtvis därifrån. Istället har mjölken först körts till ett mejeri – ofta långt bort – förpackats och förädlats för att sedan transporteras till butiker. Dit kommer vi konsumenter och hittar förhoppningsvis ekologisk mjölk. Hur många mil den har rest vet vi inte, bara att det är många.

Sett lite grann från ovan kan det tyckas märkligt att vi lägger ned så mycket resurser på att transportera runt mjölk, bröd, grönsaker och kött. Orsaken till att detta är möjligt och fortfarande lönsamt heter billig olja. Att vi samtidigt tömmer jordens oljeförråd och orsakar klimatgaser har hittills inte hindrat en utveckling mot större jordbruksenheter och större förädlingsenheter.

Samtidigt finns det en motsatt trend. Allt fler vill köpa lokal, småskaligt framställd mat och kanske handla på en gårdsbutik. Troligtvis skulle ännu fler välja lokal mat om det fanns i våra butiker. Det finns också ett ökande intresse för att själv odla lite frukt och grönsaker i sin trädgård eller på en kolonilott.

Även om de flesta fortfarande ser sin trädgård som en plats för prydnadsväxter så kan dessa trädgårdar i framtiden få en viktig position i vår försörjning. Oljan är redan på väg att bli dyrare och det blir därmed svårare för bönderna att få något över på det som de odlar. I vår historia har vi sett exempel på att just småskalig odling har gjort det möjligt för folk att försörja sig. I Sovjetunionen var det till exempel ett katastrofalt försörjningsläge i början av 1930-talet. Skördarna var för små och miljontals människor svalt, många till döds. Stalin ville inte förnedra sig inför omvärlden och köpa in vete – istället delade man ut kolonilotter till folket. På dessa så kallade dachor försörjde sig sedan människor själva. Att självförsörjning var viktigt långt fram i våra dagar i de östeuropeiska länderna såg jag själv när jag reste runt i Polen 1990, ett år efter att muren hade fallit. Villaträdgårdar, som i vårt land är fulla av rabatter och prydnadsbuskar, var i de polska städerna helt uppodlade med grönsaker. Varje kvadratmeter utnyttjades till att få fram mat.

Jag tror knappast att alla polacker är fanatiska grönsaksodlare. Nej, odlingen var helt enkelt en nödvändighet för att överleva. Jag frågar mig själv hur vår egen försörjning kommer att se ut i framtiden när vi inte längre har råd att skicka runt livsmedel på långtradare, när oljan inte längre är billig och konstgödsel för dyr att köpa in? Kanske blir det då som Sveriges trädgårdsägare får rycka ut? De svenska trädgårdarna utgör tillsammans en yta på 300 000 hektar mark. Faktiskt skulle man teoretiskt kunna odla mat till 4 miljoner personer på denna yta. Beräkningen bygger på en modell som några studenter vid Ulltunas lantbruksuniversitet har tagit fram. De har provodlat och kommit fram till att man kan försörja en person helt med vegetabilisk kost genom att odla på 800 kvadratmeter. Denna uträkning visar för övrigt också att hela Sveriges jordbruksmark skulle kunna försörja cirka 34 miljoner personer.

Trots att vi alltså har mark för att försörja mång­dubbelt fler än den svenska befolkningen så försörjer vi oss inte alls själva idag. Tvärt om importerar vi mellan en tredjedel och hälften av vår mat. Med tanke på livsmedelssituationen i världen är det lätt absurt att vi inte klarar vår egen försörjning. När det gäller frukt t ex så importerar vi över 95 % av det som äts i landet.

Men framtiden är inte långt borta – och framtiden kommer att innebära en tid av dyr olja och minskad tillgång till fossila bränslen. Det verkar inte finnas någon beredskap för hur vi då ska försörja vår befolkning. Ingen plan för omställning, ingen tanke på hur jordbruket fungerar när det inte finns diesel till traktorn. Antagligen är det då det kommer att bli värdefullt med en egen trädgård. Tusen kvadratmeter kan bli skillnaden mellan en okej matförsörjning och en ensidig diet på bröd och gröt.

Att kunna något om odling kan bli en viktig kunskap i framtiden. Framför allt får man den kunskapen genom att odla själv, men förhoppningsvis kan du också få några idéer från Odlaren. Välkommen till ett nytt nummer av Odlaren!