Oklart med nya fröregler
Text: Karin Jansson
I skrivande stund är det fortfarande oklart vilka regler som ska gälla nästa år för försäljning av grönsaksfröer. I nr 2 av Odlaren i år beskrev vi i detalj det nya EU-direktivet 2009/145/EU som medlemmarna i unionen måste införliva i år. (Artikeln kan läsas här.) Direktivet innebär att alla fröer som säljs måste finnas registrerade på en sortlista. För registrering krävs dokumentation, provodling och att avgifter erläggs till Jordbruksverket.
I mitten av oktober kom Jordbruksverket med ett förslag till föreskrifter som skulle vara en anpassning av direktivet till svenska förhållanden. Förslaget följde nästan helt direktivet och innebar att det från årsskiftet blir olagligt att sälja fröer som inte finns på någon sortlista. Eftersom fröförsäljningen inte är så omfattande i Sverige är detta en bransch som har svårt att ta extra kostnader. De nya reglerna riskerade därför att leda till ett drastiskt minskat fröutbud och att fröföretag slogs ut.
I slutet av oktober började många protestera mot det nya förslaget. Fobo skickade pressmeddelanden till flera stora medier och bland annat gjorde Rapport flera inslag om det nya direktivet och konsekvenserna för fröhandeln. På några dagar uppstod debatter på nätet på trädgårdssajter, bloggar och Facebook-grupper och som ett resultat av detta skrev många till Jordbruksverket och protesterade mot de nya reglerna, hela 650 remissvar kom in.
De flesta som protesterade klagade över avgifterna och krävde att få ha kvar utbudet av sorter. Många ifrågasatte också EU:s rätt att kräva registrering av sorter som inte längre är patentskyddade. Fobos remissvar gick i korthet ut på att Jordbruksverket borde ta på sig kostnaderna för registrering, svaret kan läsas på vår hemsida.
Jordbruksverket håller nu på och sammanställer synpunkterna och de har inbjudit till ett informationsmöte den 20 december. Enligt uppgifter på Jordbruksverkets hemsida ska de anpassa registreringsavgifterna och kraven på fröhandlarna efter andra länders nivåer, något som borde betyda att avgifterna och kraven minskar. Men något färdigt förslag finns ännu inte och både handlare och konsumenter saknar information om vad som gäller efter årsskiftet.
Utifrån den småskaliga odlingens perspektiv är det mycket sorgligt att följa Jordbruksverkets hantering av frödirektivet. Deras handläggning och brist på information är svårt att tolka som något annat än ett näst intill totalt ointresse för fritidsodlingens behov. Jordbruksverket lovade i våras att branschen skulle få ett förslag till föreskrifter i Sverige redan före sommaren. Istället skickar man ut förslaget i oktober med en remisstid på bara tre veckor. Förslaget läggs inte ut på hemsidan och ingen information ges till allmänheten.
Jordbruksverkets agerande visar tydligt att man inte bryr sig om de miljontals personer i Sverige som odlar i sina egna trädgårdar. I den konsekvensanalys som gjorts av verket finns inte heller dessa fritidsodlare omnämnda med en enda rad. Jordbruksverket verkar enbart se till den kommersiella näringens intressen och i detta fall endast till de stora fröfirmornas behov. Man förefaller också ängsligt vilja följa alla regler som EU sätter upp utan att fundera över om vi behöver nationella anpassningar.
Det är ändå glädjande att Jordbruksverket verkar ha lyssnat på kritiken och nu vill titta på hur andra länder sköter frågan. Men fortfarande verkar de göra allt för att slippa konfrontation med odlare och fröfirmor. De har därför kallat till ett informationsmöte den 20 december – ett datum då många redan rest bort för julfirande.
Det verkar inte heller finnas något intresse från Jordbruksverkets sida att slåss för att ha kvar de liberala regler vi har på frösidan – regler som har gett oss ett enormt utbud av grönsaksfröer i Sverige. Vi får nu räkna med att detta utbud minskar och att fröförsäljningen i hela Europa likriktas. Hur detta går ihop med fina ord om biologisk mångfald och lokalproducerad mat – ord som vår jordbruksminister gärna använder – förblir en gåta.
