Från Odlaren 4-1994

Text: Anders Lund

Ampelliljan blev världskändis 1984, då amerikanska rymdforskningsstyrelsen NASA för första gången publicerade forskningsresultat, som visade att denna mycket vanliga men ganska triviala inomhusväxt hade en enastående förmåga att ta bort föroreningar i inomhusluft. Vanligast är den vitstrimmiga sorten (Chlorophytum comosum) 'Vittatum', vars gröna blad har en bred gul eller crémefärgad mittstrimma. Den förökar sig snabbt med nya luftskott och får små vita blommor på långa smala och böjda skott. Den är alls inte bäst bland våra krukväxter på att rena luften, men om man räknar in egenskaper som hur lätt den är att sköta, samt hur sällan den angrips av skadedjur så blir slutomdömet ändå att den är en verklig pärla att ha i hemmet.

Det var när NASA planerade en bemannad bas på månen, som vetenskapsmannen började undersöka om det var möjligt att skapa ett slutet kretslopp - ett eget ekosystem i miniatyr - i en rymdstation. Inomhusluften i en rymdfarkost var ett ständigt problem, eftersom den avancerade tekniska utrustningen lämnade ifrån sig en massa olika kemiska substanser, som inte alltid ar så nyttiga att andas in. Mer än 300 olika flyktiga organiska ämnen registrerades med högkänsliga mätinstrument.

Så sent som 1980 upptäckte forskarna på John C. Stennis Space Center att våra vanligaste rumsväxter kunde minska halten av dessa flyktiga organiska ämnen. När rapporten publicerades 1984, visade den hur effektiva krukväxterna var på att ta bort formaldehyd ur testkamrarna.

Många yrkesodlare och inredningsarkitekter reagerade positivt och en ny studie följde, där Associated Landscape Contractors of America tillsammans med NASA utvärderade tolv vanliga rumsväxters förmåga att minska halterna av formaldehyd, bensen och trikloretylen i slutna rum. Sedan dess har undersökningarna fortsatt och nu har 50 rumsväxter testats på sina egenskaper att rena luft. Formaldehyd användes för att vardera växterna, eftersom det är den vanligaste föroreningen i inomhusluft.

Många konsumentprodukter innehåller formaldehyd, allt från strykfria klädesplagg till klister, byggmaterial och möbler. När ämnet kommer ut i luften kan man få irriterade ögon, näsa och hals men också astma och till och med cancer hos försöksdjur. Med många växter i rummen, hjälper dessa till att eliminera problemet.

I Ladies' floral Cabinet, utgiven någon gång på 1800-talet kan man läsa: "Växternas främsta uppgift är inte bara att glädja våra ögon med vackra färger och våra munnar med utsökta frukter. De gör inte bara detta och mycket mer, de tar tyst och säkert hand om det som är orent och skadligt för oss i luft och jord överallt runtom i våra hem; och i ett hus där växter trivs och frodas, är det sannolikt renare och hälsosammare att vara än om växterna inte vore där."

Formaldehyd i väggar

Halterna av formaldehyd i inomhusluften ligger i svenska bostäder klart under WHO: s internationella riktvärde 100µg/m3 luft och det högre svenska på 250 µg/m3. Ett genomsnitt i hela landet visar på 14)µg/m3 formaldehyd i småhus och 7µg/m3 i flerbostadshus och i kontorsmiljöer 11-59 µg/m3.

Hemma hos astmatiska barn uppmättes dock 1993 ett medelvärde på hela 40µg/m3. WHO menar att känsliga personer reagerar på halter ner till 10 µg /m3.

Halterna av formaldehyd och andra aldehyder är högre inomhus än utomhus, eftersom byggmaterial som spånplattor och isolermaterial ofta innehåller formaldehyd eller urea-formaldehydhartser. När materialen blir fuktiga ökar emissionen.

Sedan flera år finns det dock gränsvärden för hur mycket formaldehyd spånplattor får innehålla, så det har blivit bättre, men många hus är byggda innan reglerna kom.

Ibland kan formaldehyd också bildas genom reaktion mellan vissa flyktiga organiska föreningar och bland annat ozon.

Några vanliga krukväxters förmåga att ta hand om formaldehyd per planta

Tar bort luftburna mikrober

Växterna kan också rena luften från en rad andra kemiska ämnen. Det man tittat på är bland annat ammoniak, xylen och toluen. En annan viktig egenskap hos krukväxterna är deras förmåga att påverka luftburna mikrober som svampsporer och bakterier. Luften i rum med många växter i innehöll 50 - 60 procent färre sporer och bakterier än rum som saknade växter. Den troliga förklaringen är att växterna avsöndrar kemiska föreningar för att skydda sig själva från angrepp av luftburna mikrober.

Hemligheten är mikrolivet

Så här förklarar forskarna växternas positiva effekter: Flertalet av de växter vi har som rumsväxter härstammar från ett liv under trädkronorna i tropiska regnskogar. Där har de utvecklats under miljontals år. Växterna frodas naturligt i ganska dunkla, varma och fuktiga miljöer. Runt rötterna odlar de mikroorganismer, som har förmågan att bryta ner komplexa organiska strukturer från blad och andra växtrester. Via bladen kan växterna absorbera organiska substanser i gasform och antingen bryta ner eller flytta dem ner till rötterna, där mikroorganismerna sedan matas med ämnena och äter upp dem.

Dessutom kan växterna via transpirationen - avdunstningen från bladen - utifrån pumpa ämnen som förorenar luften till de mikroorganismer som växer runt växtens rötter. När vattnet dras från jorden och in i rötterna, för att sedan vandra genom stammen och ut genom bladens klyvöppningar, dras samtidigt förorenad luft ner i jorden runt rötterna. Det är så växten förser mikroorganismerna runt rötterna med syre och gasformigt kväve. Då kan mikroorganismerna omvandla även detta gasformiga kväve till nitrat, som växten sedan kan ta upp. Växten saknar ju som bekant förmåga att ta upp luftens kväve direkt ur luften (luft består till 79 % av kväve). I själva verket skapar växter och mikrober tillsammans en pågående biologisk reningsprocess. En sådan tur att de flesta rumsväxter trivs och mår bra i ungefär samma temperatur som vi.

Krysantemum (Dendranthema x grandiflorum) är en av de bästa blommande säsongsväxterna när det gäller att ta bort formaldehyd, bensen och ammoniak ur luften. Spjutbräken (Nephrolepis exaltata 'Bostoniensis') är överlägsen när det gäller att ta hand om formaldehyd, men också bra på andra luftföroreningar. Dessutom har den hög kapacitet när det gäller att fukta luften. Tyvärr är den ganska svårskött, och det måste också räknas in, om inte ägaren är försedd med extremt gröna fingrar. Fredskallans (Spathiphyllum wallisii) förmåga att rena luften från aceton och etanol är fenomenal. Även formaldehyd, bensen och trikloretylen är denna mycket vackra växt bra på att ta bort ur inomhusluften. Låt den därför bli ett ännu mer självklart val. Till och med aloe (Aloe vera) och julkaktus (Schlumbergera-hybrider) gör nytta när det gäller att förbättra inomhusluften, och till deras starka sida hör att de är så lättskötta.

Norsk professor visar krukväxternas positiva effekter

Att vi mår bra i grön miljö vet alla som sysslar med växter, och det har nu den norska professorn Tove Fjeld också lyckats bevisa. Sjukfrånvaron minskar på jobb med mycket gröna växter och koncentrationsförmågan ökar på kontoren. Personalen får mindre ofta huvudvärk, hudåkommor och halsirritationer. Och elever i klassrum med gröna växter klagar mindre över huvudvärk och torr hals. Tove Fjelds undersökningar i olika miljöer visar också att patienter tillfrisknar fortare och blodtrycket sjunker hos dem. Självklart påverkas också friska människor och mår ännu bättre. Tove Fjeld är professor vid Norges Lantbrukshögskola, och hon rekommenderar bland annat krysantemum, gerbera, banddracena, ormbunke och fredskalla.

Lider du av sjuka hus-symptom?

Har du:

• Irritation i ögon, näsa och/eller hals
• Halsinfektioner
• Infektioner i bihålorna
• Torrhet i slemhinnorna
• Torra läppar och hud
• Klåda i ansiktet och hårbotten
• Hudrodnad eller eksem
• Typisk trötthet
• Bristande koncentration
• Illamående, huvudvärk
• Allergibesvär

I 10-30 procent av alla moderna hus i Sverige får människor som bor eller vistas där ett eller flera av dessa symptom. Fenomenet kallas "sjuka hus-sjukan" SBS (Sick Building Syndrome). Kommer vi åt orsaken, lär vi oss bygga bättre i framtiden. I väntan på det kan man alltid ställa in lite levande växter. Varför lida i onödan?

Källor:

Renare luft med växter, B. C. Wolverton, Wahlströms, 1997

Luften vi andas inomhus, Folkhälsoinstitutet 1995

Växter för kropp och själ, Kerstin Ahlvin, (artikel) 1999, m.m.