Från Odlaren 2-2018

Text: Karin Jansson

Insekter och fåglar försvinner från jordbrukslandskapet. Kan vi göra något?

När Boken Tyst vår kom ut på 1960-talet var författaren Rachel Carson en av de första att varna för att mänsklig aktivitet snabbt kan förstöra naturen. Den gången handlade det om fågeldöd på grund av bekämpning med DDT och betning med kvicksilver, metoder som båda övergavs. Men faran är inte över, snarare tvärtom. Under våren har det rapporterats i media om att både insekter och fåglar har min­skat dramatiskt i antal. Förändringarna är så snabba att vi nu på allvar kan prata om en tyst vår.

Jordbruksbygder

Framför allt är det i jordbruksbygder i Europa och Nordamerika som man ser minskningen av både fåglar och insekter. Och själv­klart hör dessa fenomen ihop. Färre insekter innebär mindre mat till fåglarna. En fransk biolog, Benoit Fontaine på Frankrikes naturhistoriska museum, gick under våren ut i pressen och sa att den franska jordbruksbygden är på väg att bli en öken. Fåglarna i jordbrukslandskapet har minskat med 30 % och när det gäller flygande insekter är siffran ännu värre. 80 % av insekterna verkar vara borta och allt detta har skett under loppet av 15 år.

Att odla blommor i sin trädgård bidrar till mångfalden och ger mat till många insekter. En humla letar nektar i blommande strålöga. Foto: Elias Gustafsson Thörn.

Monokulturer

Var är det då som orsakar denna plötsliga nedgång av djur­livet? De flesta forskare är eniga om att det handlar om hur jordbruket bedrivs idag. Insekter och fåglar behöver ett vari­erat landskap med tillgång till vatten, stenar, häckar, träd, buskar, örter, våtmarker mm. för att hitta föda, kunna häcka och fortplanta sig. Idag har denna mångfald försvunnit och kvar är nästan bara monokulturer och stora, plöjda åkrar. Detta landskap ger varken skydd eller föda till djuren. Många arter kunde leva i det varierade jordbrukslandskap som fanns förr med en mångfald av boskap, slåtterängar och småskaliga åkrar där det fanns gott om kantzoner och områden som fick växa vilt. Det storskaliga, tekniska kemijordbruket ger inget utrymme för dessa arter som då snabbt dör ut.

Även konstgödningen av betesmarker minskar fåglarnas möj­lighet till häckning. Konstgödseln gör helt enkelt att gräset växer för fort. Fåglar som häckar på marken kommer då att misslyckas med sin häckning eftersom boet blir övervuxet.

Neonikotinoider

Användningen av kemiska bekämpningsmedel är också ett stort bekymmer. Medlen dödar insekter vilket gör att fåglarnas föda förvinner. Kanadensiska forskare har sett att flyttfåglar som stannar på en åker och får i sig några sädeskorn som är besprutade med neonikotinoider minskar i kroppsvikt. Det behövs bara några korn om dagen för att fåglarna ska ha svårt att hålla vikten. Eftersom fåglarna under sin flyttning utsätt för hårda påfrestningar så måste näringstillförseln fungera. Gör den inte det misslyckas de ofta med häckningen när de kommer fram till sommarvistelsen.

Neonikotinoider är en grupp bekämpningsmedel som länge har misstänkts för att ställa till stor skada i naturen. De an­vänds för att beta utsäde och även för att bekämpa jord­lop­por i rapsfält. Neonikotinoiderna har i flera forskningsrap­porter visat sig förgifta bin och humlor och de tros vara en viktig faktor i nedgången av pollinerande insekter. Vissa av dessa medel är förbjudna men dispens ges i många länder. Frågan om neonikotinoider ska få användas diskuteras livligt i EU och glädjande nog verkar det nu vara på väg ett förbud mot all användning av dessa medel utomhus.

I Fobos trädgård i Eksjö var temat 2017 blomsterfest. Foto: Sven-Åke Svensson.

Glyfosat

Round Up, eller glyfosat, är ett mycket omdiskuterat bekämp­ningsmedel som tillverkas av Monsanto.

Nyligen fick glyfosat en förlängd licens på fem år inom EU trots starkt motstånd. Visserligen är det mindre än de femton år som tillverkarna begärde, men det hinner orsaka mycket ska­da under dessa fem år. Sveriges Biodlare krävde att Sverige skul­le rösta nej för att bevara våra pollinerare, men det påverkade inte regeringen som röstade för fortsatt användning. En del for­skare har menat att glyfosat är cancerframkallande, något som dock inte alla håller med om. Däremot vet man med bestäm­dhet att medlet är giftigt för vattenlevande organismer, ­­dödar många växter och kan skada insekter.

2015 genomförde SLU en undersökning av yt- och grund­­­vatten i Sverige som visade att alla prover innehöll bekämp­­ningsmedelsrester där glyfosat var ett av de vanligaste preparaten. Man kan alltså räkna med att hitta glyfosat var helst man vandrar i naturen och alla våra djur kommer därför mer eller mindre i kontakt med detta ämne.

Anette Nilsson i Skåne bygger varje år upp en vacker potager, en trädgård som är en blandning av blommor och grönsaker. Foto: Karin Jansson.

Sverige

Naturligtvis är även vi i Sverige drabbade av en minskning av antalet fåglar och insekter. Var och en som kör bil kan själv komma ihåg hur vindrutan för ett tjugotal år sedan blev helt kladdig av döda insekter. Idag brukar rutan vara helt ren, även på sommaren. Enligt svensk forskning har antalet vanliga fåglar som lever i jordbruksmiljöer mer än halverats sedan mitten på 1970-talet. För vissa enskilda arter återstår idag endast en tredjedel av antalen som fanns för drygt 40 år sedan.

Forskare vid Lunds universitet tror att det är jordbrukets förvandling som ligger bakom att fåglarna försvinner. Vi har två tendenser i svenskt jordbruk som båda är problematiska menar de. Dels har vi det rationella, storskaliga jordbruket med monokulturer, kemiska bekämpning och brist på boplatser. Dels har vi det småskaliga jordbruket längre upp i landet som ofta läggs ned och där marken förvandlas till skog eller ensidig vallodling. Faktiskt har tillbakagången när det gäller fåglar varit störst i skogsbygder där jordbruken läggs ned och ersätts av skog. Många av våra fåglar trivs just i ett jordbrukslandskap och försvinner när marken blir skogbeklädd. Ytterligare ett problem för de svenska fåglarna är att många flyttar söderut under vintern och då drabbas av den situation som finns i det europeiska jordbruket med bekämpningsmedel och mono­kulturer.

I äldre tiders småskaliga jordbruk fanns en mångfald av boskap, slåtterängar och småskaliga åkrar där det fanns gott om kantzoner. I ett sådant varierande landskap med vatten, stenar, häckar, träd, buskar, örter, våtmarker mm. kunde många arter av insekter och fåglar hitta mat och skydd. Foto: Elias Gustafsson Thörn.

Träda

Det som saknas är helt enkelt ett mer varierat landskap. Faktiskt kunde man under 1980-talet märka att fågelstammen ökade. Det berodde på att många bönder lät sina åkrar ligga i träda på grund av överproduktion. Obrukade åkrar gav snart upphov till en mer varierad flora som gynnade djurlivet.

En fågelart som har drabbats mycket hårt är sånglärkan som har minskat med 75 % i vårt land sedan 1970-talet. Att höra lärkan drilla om våren är alltså inte längre en självklarhet utan snarare ett undantag. För att förbättra för sånglärkan har Birdlife Sverige i flera år haft ett projekt med så kallade lärk­rutor, osådda ytor på 4×5 meter, där det är tänkt att häckningen ska ske ifred. Preliminära resultat visar att det finns 20–30 % fler revirhävdande lärkor i områden med lärkrutor och störst är effekten i stora öppna jordbrukslandskap. Självklart är rutorna inte bara till för lärkor utan även för en mångfald av insekter och växter.

I en välstädad trädgård kan det vara svårt för insekter att hitta boplats och mat. Man kan förenkla för insekterna genom att bygga ett “insektshotell” och plantera blommor som kan ge pol­len och nektar. Foto: Karin Jansson.

Åtgärder

Exemplet med lärkorna visar att det med ganska små medel går att förbättra situationen för både fåglar och insekter. De åtgärder det handlar om är framför allt att skapa en större variation i landskapet, fler arter, mer blommor och fler ytor som inte sköts maskinellt och rationellt. Jordbruksverket har gett ut en broschyr som heter Gynna mångfalden. Här ger man många tips till lantbrukare på hur de kan gynna djurlivet:

• Anlägg kantzoner med blommande grödor, t ex. honungs­ört, bredvid åkern eller fleråriga växter som rödklöver, lucern och getärt. Kantzonen ger föda till pollinerande insekter. Bespruta inte kantzonen.
• Spara blommande träd och buskar i kanten. Det kan vara t ex. fläder, oxel, sälg mm.
• Undvik höstplöjning. Då finns det kvar lite korn mm. som mat till fåglar. Lämna gärna lite oskördad spannmål kvar på åkern som mat.
• Flytta fågelbon som finns på brukad mark. Fåglarna hittar snabbt flyttade bon.
• Gör lärkrutor genom att stänga av såmaskinen några meter.
• Spara lite av vallen som skydd för djur.
• Placera ut halmbalar. Det ger boplatser till nyttodjur.
• Odla fleråriga blommor i rabatter på gården, t ex. röd solhatt, solros, mynta, timjan, bolltistel, strålöga, lavendel, timjan, gullris och såpnejlika. Även bärbuskar, fruktträd och blommande buskar är bra.
• Sätt ut fågelholkar.
• Renovera tegeltak, flera fågelarter trivs där.
• Mata fåglar vid gården på vintern.
• Städa inte för mycket utomhus, halmbalar, stenar mm ger boplatser för djuren.
• Anlägg en remsa för skalbaggar. En remsa på några meter i åkern besås med cikoria och baljväxter blandat med tuvbildande gräs som timotej och hundäxing. Här trivs bland annat jordlöpare. Bekämpa inte området.
• Bygg insektshotell och liknande.

Kött och mjölk

Även den som bara har en mindre odling kan använda sig av en del av tipsen ovan. Man kan sätta upp bihotell, anlägga rabatter med varierad blomning, plantera buskar och träd, sätta upp fågelholkar och städa mindre i sin trädgård. Faktiskt har pollinerande insekter ofta en bättre tillvaro i våra städer idag på grund av mångfalden i trädgårdar. I jordbruksbygd är det ont om mat för pollinerarna och andra insekter.

En viktig sak man kan göra som privatperson är att köpa ekologisk mat. Forskning i Sverige visar att man på ekologiska gårdar har fler insekter och fjärilar vilket visar att odling utan kemiska bekämpningsmedel verkligen gynnar mångfalden. Ofta tänker vi i första hand på grönsaker och frukt när det gäller ekologisk mat, men det mesta vi odlar i Sverige är ju spannmål och spannmålen blir mat både till människor och djur. Det är alltså viktigt att köpa ekologiskt mjöl och bröd och även ekologiskt kött och mjölk om man vill bevara den biologiska mångfalden.

Att anlägga en varierad köksträdgård är också ett bidrag till den biologiska mångfalden. Man kan gärna odla gamla kultursorter som ofta kan vara en del av det som hotade arter saknar. Ett annat tips är att odla lite spannmål i trädgården som man kan lämna som mat till fåglarna.

Att så in blommande gröngödslingsväxter i ett växelbrukssystem, i kantzoner eller på vissa partier i sina odlingar, ger insekter mat och ökar djurlivet. På bilden växer ho­nungsört. Foto: Elias Gustafsson Thörn.

Odla utan gifter

Naturligtvis ska man inte använda kemiska medel och konst­gödsel i sin hemmaträdgård. Hushållen i Sverige står för 4–5 % av försäljningen av bekämpningsmedel och mest handlar det om medel som ska döda mossan i gräsmattan. Eftersom mossa och gräs samarbetar bra ihop bygger de upp ett samarbete som man inte bör bryta – låt mossan vara kvar och döda den inte med kemiska medel! Tänk också på att planteringsjord och liknande i allmänhet är gödslad med konstgödsel. Även Algomin finns i många varianter spetsad med konstgödsel. För att vara helt säker på vad man köper bör man hålla sig till jord och andra produkter med ekologisk stämpel.

Vi skulle också kunna påverka idrottsföreningar som sköter fotbollsplaner, kyrkogårdar, bostadsområden med grön­ytor och liknande till att sluta använda kemiska medel. Det finns idag alternativ, till exempel flamning och ogräsättika, för bekämpning av ogräs. Alltför många använder fortfarande slentrianmässigt kemiska medel.

En blomfluga på väg från ringblomma till blå snokört. Foto: Elias Gustafsson Thörn.

Bli giftfri

Minskningen av insekter och fåglar är en oroande trend och en mycket påtaglig förändring av vår natur. I förlängningen på­verkas naturligtvis även vi som står högt upp i näringskedjan. Vi behöver förbud mot kemiska medel och en omställning till ekologiskt jordbruk – inte bara i Sverige och Europa utan i hela världen. Det brukar framhållas att ekologisk produktion inte kan mätta världens befolkning, men ett kemijordbruk som leder till kollapsande ekosystem kan i längden inte försörja någon alls. Det enda som kan bevara ett stabilt ekosystem är småskaligt jordbruk, mångfald och giftfria metoder.