Fråga: Jag har en ny odlingslott med ganska lerig jord som jag vill förbättra. Jag har lagt ytkompost, stenmjöl, lite löv och slaget gräs över det hela. Sen har jag kommit på en bra idé, tror jag... Det finns en lövskog/dunge precis bredvid och jag gick där och strosade och tog bort det översta lagret av löv, därunder fanns halvförmultnat löv och väldigt lucker jord. Så jag tog skottkärran och körde några lass och la tillsammans med ytkomposten, jag tänkte att det borde vara perfekt jordförbättringsmedel, typ som torvmull, fast lövmull. Sen kollade jag ph-värdet i lövskog och det verkar ju vara rätt högt så det borde ju funka. Så min fråga är helt enkelt, tror ni att det är en bra idé eller kan jorden/lövmullen ha helt andra "kvaliteter" än vad som passar i trädgårdsjord?

Jag vill försöka använda så naturliga saker som möjligt från närmiljön för miljön och enkelhetens skull, så jag tänkte det var en bra idé. Sen i vår kanske jag måste köpa lite jord i säckar om jorden fortfarande är lerig, vilket den lär va... men då tänkte jag att jag kunde låna lite  jord från lövdungen istället, bra idé? Eftersom jag inte vill använda djurgödsel så tänkte jag använda gräsklipp, nässelvatten och kanske guldvatten. Jag har gjort lite nässelvatten och vattnat med för att tillföra kväve nu på hösten, men vad jag funderar på är om jag ska gödselvattna redan innan jag planterar nåt till våren för att det inte ska bli kvävebrist i jorden, eller ska jag vänta tills det kommit upp och täcka med gräsklipp? Men nässelvattnet kanske är bättre för övergödsling under säsongen? Ytkomposten består ju av sönderhackade grönsaksrester, potatisskal mm. Är den typen av köksavfall såpass kväverikt så att det kompenserar kolet i de torra löven?
/Cirre

Svar: Tack för din fråga! Lövkompost är alldeles utmärkt för att bättra upp en lerjord. De halvförmultande löven ökar mullhalten i jorden vilket ger bättre struktur och skapar en jord som passar bra för grönsaksodling. Det kommer dock att ta en tid innan löven har förvandlats till jord och under denna tid förbrukar nedbrytningsprocessen kväve. Tillför man mycket löv, halm, spån eller andra kolrika material till jorden så kan man behöva tillsätta något kväverikt som stallgödsel, urin, nässelvatten eller färskt gräsklipp. Du vill ju odla utan stallgödel så då faller det alternativet bort. Ytkompostering av grönsaksrester tillför också en del kväve men detta räcker sannolikt inte för växter med stort näringsbehov som gurka, tomat, kålväxter, selleri och purjo. För rotfrukter och potatis går det däremot alldeles utmärkt liksom för ärter och bönor som binder sitt kväve själva.

Du kan alltså tillsätta lövmullen till jorden och odla växter där som inte kräver så mycket kväve. Täck gärna med gräsklipp runt dem. Ska du odla näringskrävande växter bör du täcka med gräsklipp och dessutom övergödsla med urin eller nässelvatten under den intensiva växtsäsongen, alltså juli och augusti. För att få ett kväverikt nässelvatten ska nässlorna ligga i blöt en hel vecka, då går näringen ut i vattnet. Du behöver inte gödselvattna innan du planterar/sår. I början av växtsäsongen har plantorna ett väldigt litet näringsbehov. Övergödsla istället när du ser att tillväxten är hög.

Genom att tillföra lövmull varje säsong kommer du på sikt att få en mycket bra odlingsjord. Att skapa bra jord handlar om ett kontinuerligt arbete som tar några år. Men det går också mycket bra att odla i lerjorden – den är näringsrik och ger bra skörd av t ex av purjo, kål, gurka och palsternacka. Tänk bara på att inte gräva i jorden på våren innan den har torkat upp ordentligt – då kan jorden bli hård som betong.
/Karin Jansson