Fråga:Jag har en fråga som jag skulle vara mycket tacksam för om ni ville hjälpa mig med. Jag håller på och bygger hus på Resarö utanför Stockholm. Tomten är gammal skogsmark (med en hel del sten)där björk, tall, gran och asp samsats och växt mycket tätt. Nu vill jag omvandla en del av tomten tillmark förekologisk odling av grönsaker, frukt och bär.Jag känner mig skeptisk till att köpa vanlig matjord med risken för tungmetaller etc, hur kan jag gå tillväga för att på bästa ochmest ekonomiska sätt skapa trädgårdsland? Vad behöver jag komplettera med? Hur säkrar jag kvaliteten? Kan jag blanda detta med den befintliga jorden eller behöver jag gräva ut 30-40 centimeter först?
/Carl

Svar: Om du har en skogstomt med gran och tall är det risk för att du har så kallad podsoljord. Den här jorden har ett mycket lågt pH, den är väldigt sur, och här trivs inte daggmaskar och mikroorganismer som behövs för att göra jorden bördig. Podsol är alltså en mycket olämplig jord för trädgårdsodling och det bästa är då att börja bygga ny jord ovanpå och låta mikrolivet efterhand förändra podsolen. Du känner igen podsolen genom att den har ett tunt humusskick och att det under finns blekjord som är askgrå till färgen. Under det askgrå skiktet finns det ofta rostjord, järnrik jord som är rödfärgad.

Eftersom det också växer lövträd på tomten kan det hända att du har brunjord, det vill säga jord med daggmaskar och snabb nedbrytning. Denna liknar trädgårdsjord och bör vara lätt att omvandla till bördig åkerjord. Brunjorden har ett tjockt humuslager och man hittar inte de tydiga skikt som finns i podsolen.

Man skulle naturligtvis kunna skala av jorden och köpa matjord och fylla på, men detta är en arbetskrävande och kostsam metod och det är inte säkert att det lyckas. Istället skulle jag föreslå att du börjar anlägga land ovanpå den befintliga jorden. Först måste du ta ned träd, buskar etc så att du får ett område dit trädens rötter inte når. Det bör vara cirka tio meter till närmsta träd där du anlägger landen. Det får inte finnas rötter som går in i trädgårdslandet för då kommer de att ta alla näring. Om det inte går att stänga ute rötterna får man gräva en grop och lägga ned en markduk och sedan bygga jorden ovanpå.

Det enklaste är att bygga träramar eller köpa färdiga pallkragar och ställa på jorden. Pallkragarna kan du sedan fylla efterhand med köksavfall, löv, gräs, ogräs och annat organiskt material du får över när du röjer tomten. Tillsätt gärna hönsgödsel eller urin för att få en snabbare nedbrytning och mer kväve i jorden. Om det finns någon som har hästar i närheten kan du kanske få hämta hästgödsel gratis. Komposterad hästgödsel (med halm) är bra att odla i. Börja fylla nu på hösten så kan du börja odla till våren.

På detta sätt skapar du kompostjord som du odlar i. Börja odla när du fått till ett jordlager på 15 cm (tar en säsong) och fortsätt sedan med täckodling och tillför så mycket organiskt material som möjligt. På detta sätt byggs jorden på och du får för varje år en bättre odlingsjord. Tillför gärna daggmaskar så går processen fortare. Efterhand kommer de även att luckra jorden nedåt. Om du vill kan du även odla direkt i komposthögen, t ex gurka, squash, pumpa och tomat trivs där.

Ett annat alternativ är att köra dit sand och odla i den. Ett lager på 30-40 centimeter sand ovanpå jorden dödar allt som växer under och är ett perfekt medium för grönsaksodling. Sanden måste täckas med färskt gräsklipp under odlingssäsongen för att växterna ska få näring. Man måste också tänka på att vattna ofta eftersom sanden inte håller fukt. Efter hand omvandlas sanden till perfekt trädgårdsjord.

Man kan också använda pallkragar och blanda sand och organiskt material. Detta ger en fin odlingsjord redan efter en säsong och detta är kanske det billigaste och enklaste för att snabbt få tillstånd en trädgård.

De metoder jag har beskrivit fungerar väl för odling av grönsaker men också för att anlägga prydnadsrabatter. Om du har en sur podsoljord skulle du med en mindre jordförbättring kunna odla surjordsväxter där, till exempel blåbärsbuskar, lingon och rhododendron.

Karin Jansson