Skriv ut

Från Odlaren 1991

Text: Anders Lund

Solrosen tillhör väl inte de växter vi vanligen förknippar med gröngödselväxter. I Sverige är vi mest vana att se ett par stycken planterade vid någon stugknut mest som kuriosa och i något som ser ut som ett försök att slå nytt världsrekord i höjdväxt för ettåriga blommor. Och visst drar den många bin, men har man bara ett par blommor blir det inte mycket till honung heller. Varför inte pröva med ett helt fältfullt med solrosor. Det är oerhört effektfullt när det blommar och gör gott för både jord och bin.

Solrosen, Helianthus annuus, har fått sitt namn från de grekiska orden helios, som betyder sol och anthos som betyder blomma. På snart sagt alla språk kallas den gyllengula blomman för solblomma eller solros. Den härstammar från Amerika och fastän vi mest känner den som en odlad ettårig trädgårdsblomma finns den där också som perenn.

Användbar skönhet

Plantan blir ofta 2-3 meter hög, om den inte sås för tätt, och läget är både skyddat och soligt. Den trivs bäst på lätta till medelstyva jordar, men trivs inte särskilt bra på täta lerjordar. Den hör egentligen hemma i ett kontinentalt klimat med varma och torra somrar. Blir det för mycket fukt mår den därför inte bra och den gillar inte heller kyla. Plantan övervintrar inte. Därför gäller det att inte så den alltför sent, om man vill att den ska gå i blom. Ännu mera gäller detta naturligtvis om man vill skörda mogna frön. Skall man däremot ha solrosen till djurfoder ska den skördas före blomningen. Sår man den i dubbelrad kan den också användas som läplantering.

Man kan också använda solrosen som ingrediens i en gröngödselblandning. Den ger ett gott stöd, men får då inte bli för dominerande.

Använd som eftergröda, kan den sås ända in i augusti och ändå ge mycket grönmassa.

Så här sår du

Solros sås direkt på växtplatsen från april till början på augusti. Den vill ha näringsrik jord i varmt och soligt läge. Fröåtgången är ca 25-40 kg per ha till ett rent bestånd. Man använder ett radavstånd på 25-60 cm och ett plantavstånd på upp till 30 cm. Ju större avstånd desto kraftigare plantor.

Sådjupet bör vara minst 2 cm men kanske hellre 4-6 cm för att slippa drabbas av att fåglar börjar picka solrosfrön i odlingarna. Såbädden bör vara ganska fast.

Ingen kvävefixerare

Notera dock att solrosen inte är någon kvävesamlande växt, som kräver en del näring. En näringsfattig jord måste därför gödslas. Men eftersom den lämnar mycket grönmassa ger den också tillbaka mycket av näringen året därpå. En hyfsad grönsaksjord är emellertid så näringsrik att ingen extra gödsling behövs, det är min egen erfarenhet.

Nyttiga frön

Solrosfrön är nyttig och närande mat, som finns att köpa skalade i alla hälsokostaffärer. Solrosoljan, som pressas ur fröna, innehåller bl a linolsyra. Den lär till och med kunna hjälpa patienter med multipel skleros. Åtminstone är det en bra matolja.

Bra honungsväxt

Solrosen lämnar en god honung. Den är inte så vanlig i Sverige, men solroshonung finns att köpa söderut. Bina gillar alltså solrosen och det gör även humlor. Bara det är en anledning att odla blomman. Dessutom är den inte bara vacker utan rent av majestätisk. Det går alldeles utmärkt att använda längre stunder till att studera de underbara mönstren i denna fascinerande växt.

Var kan man köpa fröet?

Det är en bra fråga. I Sverige tycks solrosen som gröngödselväxt inte vara upptäckt än. Därför finns solrosen vad jag vet bara i blomsterdelen av frökatalogerna under rubriken ettåriga blommor. (Det tyckte jag blev för dyrt, så jag köpte en påse fågelfrö och förökade upp egna frön. Det kanske så småningom kan resultera i en berömd "Dammkärrssolros" - vad vet jag? I skrivande stund har just drygt hundra kvadratmeter solros tittat upp, sått på samma radavstånd som potatis. Efter ogräsrensning sår jag in subklöver mellan raderna.) Man kan ta frö från sådana. Varje blomma som hinner få mogna frön ger i alla fall massor.