Skriv ut

– räddningen för miljön och jordbruket?

Från Odlaren 1-2008

Text: Karin Jansson

Kan något så enkelt som bakterier vara en lösning på många av vår tids största problem som miljöförstöring, matbrist och vällevnadssjukdomar? Ja, det menar den japanske forskaren och agronomen Teruo Higa som är hjärnan bakom utveckling av den bakteriekultur som har fått namnet Effective microorganisms, EM.

Mat, hälsa och miljö, det är några av vår tids största problem och utmaningar. Det är också många som har idéer om hur de ska lösas. Ofta handlar det om avancerad teknologi och kemiska medel som ska hjälpa mänskligheten framåt. Men den japanske forskaren Teruo Higa har gått en motsatt väg. Han menar att lösningen finns hos naturen själv och att den bokstavligt talat ligger och väntar framför näsan på oss.

Higa har tagit fram en blandning av bakterier som han menar har unika egenskaper. De har förmågan att bryta ned farliga och ogynnsamma produkter och skapa en frisk och sund miljö. Resultatet blir detsamma oavsett om man använder bakteriekulturen i jordbruket, för att rena miljön eller för att stärka människors och djurs hälsa. Bakteriekulturen kallar han Effektiva mikroorganismer, EM, och den tillverkas idag på över 50 fabriker över hela jordklotet.

130 länder

För de flesta svenskar är EM ett nytt begrepp men internationellt sett är EM stort och man räknar med att teknologin är spridd till 130 länder. En sökning på Internet på Effective microorganisms ger 2 miljoner svar, något som visar intresset i världen. EM används i Japan för att rena förorenade vattendrag, till hushållskompost vilket minskar avfallsberg, för att höja skördar och få fram näringsrika livsmedel, för att städa och rengöra bostäder och djurstallar, och på en mängd andra områden där man vill skapa en luktfri och ren miljö. Runt omkring i världen finns projekt med EM för att förbättra miljön och odla livsmedel och bakteriekulturen har till exempel använts i länderna som drabbades av den stora tsunamin för att minska riskerna för spridning av infektioner.

Att ett enda medel, i detta fall en levande bakteriekultur, skulle kunna ha så många positiva effekter förefaller smått otroligt. Vad är det då som är så speciellt med denna blandning av mikroorganismer? För att förstå detta behöver man förstå något om bakterier och mikroorganismernas roll i naturen. Idag tänker vi ofta på bakterier som något farligt som gör oss sjuka, men i själva verket är vi ständigt omgivna av bakterier som i huvudsak är ofarliga för oss. På alla ytor där det finns något organiskt material frodas bakterier och renar miljön genom att bryta ned och äta upp avfallet. Alla ytor omkring oss är alltså täckta av bakterier och det är näst intill omöjligt att hålla dem bakteriefria. Även vårt eget tarmsystem är fullt av bakterier vilket är nödvändigt för att vi ska kunna tillgodogöra oss maten vi äter. Man räknar med att det finns ett kilo bakterier i tarmkanalen och tillsammans utgör de det största organet hos människan. Undersökningar på däggdjur visar att djuren dör om de föds upp i en totalt steril miljö och allt fler forskare intresserar sig idag för hur man kan förebygga och bota sjukdomar genom att förbättra människans bakterieflora.

Bakterier och andra mikroorganismer som svampar är alltså helt nödvändiga för att vi ska överleva och de utför en rad viktiga uppgifter i naturen. De var de första levande varelserna som uppstod på vår planet och de har anpassat sig till att leva under i stort sett alla betingelser. Det förefaller som om allt annat levande på jordklotet har utvecklat mekanismer för att samexistera och samarbeta med mikroorganismerna. Kunskapen om mikroorganismerna och deras roll i många sjukdomar har gett en felaktig rädsla för mikrober. I själva verket kan vi inte överleva utan dem men vi behöver lära oss hur vi samarbetar med dessa små organismer och hur vi skapar en blandning av dem som leder till samarbete och livskraft.

Bakterier

Enligt professor Higa finns det tre typer av mikroorganismer, de positiva, de negativa och de opportunistiska, det vill säga de som vänder kappan efter vinden. (Egentligen finns det inga negativa mikroorganismer, alla har en viktig funktion i naturens helhet, men ibland kan till exempel en bakterie hamna fel och då orsaka sjukdom.) De positiva bakterierna är sådana som hjälper oss, till exempel mjölksyrebakterier som behövs i tarmen. De negativa är bakterier som kan orsaka sjukdomar och de opportunistiska är den stora gruppen som är neutrala för oss. ( Personer med försvagat immunförsvar, t ex vid AIDS, kan drabbas av opportunistiska infektioner, det vill säga de får en infektion av en mikroorganism som kroppen normalt inte blir sjuk av.) De flesta bakterier är opportunister. Higas teori är att om man kan öka mängden av positiva bakterier kommer de att dra med sig opportunisterna i ett positivt arbete. Detta sker genom att man tillför EM. Styrkan hos EM ligger alltså inte bara i att den innehåller goda mikroorganismer utan också att dessa i sin tur drar med sig de opportunistiska. Detta innebär att EM fungerar i alla miljöer och stimulerar de bakterierna som trivs just där.

Jordbruk

EM kan användas på många sätt inom jordbruket. Higa har fått mycket imponerande forskningsresultat som visar att skördarna med hjälp av EM blir större än vad man får fram vid konventionellt jordbruk, trots att man inte använt sig av vare sig konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Higa menar därför att EM är lösningen på jordens livsmedelsförsörjning. EM ger höga skördar samtidigt som jordarnas fruktbarhet förbättras, en kombination som är svår att uppnå med konventionella jordbruksmetoder.

När det gäller växtodling kan man spreja fälten med EM i låg koncentration. EM kan också användas vid kompostering, ensilage och vid växthusodling. I Japan har man kunnat höja den genomsnittliga skörden av ris per 1000 kvm från 540 kg till 840-900 kg. Vid grönsaksodling har man sett större skördar och vid till exempel gurkodling har man fått 4-5 gurkor vid varje nod istället för en.

När det gäller djuruppfödning kan man spreja djurstallar och hagar med EM. Det minskar risken för sjukdomar och ger kvalitativt bättre animaliska produkter. Gödsel blir luktfri om man tillsätter EM och den har en livgivande effekt på jorden.

Jordlivet

Vad händer då i jorden när man tillsätter EM? Kom ihåg att bakteriernas uppgift är att ta hand om organiskt material. I princip finns det två olika metoder för att ta hand om detta avfall. Antingen uppstår en förruttnelse vilket ofta är det som sker i en kompost. Eller så kan man fermentera det organiska avfallet vilket är samma princip som används vid till exempel mjölksyrning av grönsaker.

Genom att stödja de positiva bakterierna driver man naturen mot en fermenteringsprocess istället för förruttnelse. Detta märks ganska snart eftersom den dåliga lukten försvinner. Det gäller antingen man sprejar en kompost eller ett par skor som doftar surt. EM har förmåga att överallt där det pågår biologiska nedbrytningsprocesser gå in och styra processen mot fermentering vilket är en mer livsvänlig form av nedbrytning.

EM upprättar en god bakteriekultur i jorden som gör det lättare för växterna att få näring och som också bryter ned giftiga ämnen. Bakterierna utsöndrar fytohormoner som ökar tillväxten hos växterna och de bildar även organiska syror som bryter ned olösliga mineralföreningar i jorden. På så sätt görs jordens näring tillgänglig för växterna.

Bakterierna är den felande länk som får hela kretsloppet av näring att ständigt cirkulera i naturen. Solljuset binds av växterna som kan bilda socker av vatten och koldioxid. Sockret ger växten energi men läcker också ut i jorden där det föder bakterier och mykorrhiza, svamptrådar. Bakterier och mykorrhiza ger växterna näring och får växten att växa och bli näring till människor eller djur.

Organisk-biologisk odling

EM-konceptet har många likhetstecken med den organisk-biologiska odlingen där man alltid har talat om den stora betydelsen av jordens mikroorganismer. Enligt forskarna Rusch och Müller som arbetade fram de organisk-biologiska principerna handlar jordbruk och odling om att skapa en levande jord och gödslingen är till för att livnära jordorganismerna som sedan i sin tur ger växterna näring. För att säkerställa att en odlare har ett gott mikroliv i sina odlingar infördes jordtester som kunde mäta den mikrobiologiska aktiviteten.

Rusch ansåg att det samlade mikrolivet, alltså bakterier, svampar och andra mikroorganismer, tillsammans var förutsättningen för en god livskraft hos det som växer. Genom jordtestet undersöktes symbiosen mellan växtrötter och rotbakterier eftersom man menade att detta samarbete var grunden för växternas näringsupptag.

Inom den konventionella odlingen har man sedan slutet av 1800-talet ansett att det räcker att tillhandahålla lättlöslig näring till växterna för att få stora skördar. Denna tro går tillbaka till kemisten Justus von Liebigs verk i mitten av 1800-talet. Han upptäckte vilka grundämnen som var nödvändiga för att växter ska växa (kväve, fosfor, kalium) och utifrån hans forskning drog man slutsatsen att allt som behövdes för att få fram stora skördar var några få kemiska grundämnen i lättlöslig form.

Liebigs forskning ledde till utvecklingen av konstgödsel och det moderna jordbrukets framväxt. Konstgödseln gav stora skördar men Rusch var mycket kritisk till metoden. Han menade att växter som får konstgödsel tvingas att ta upp den konstgjorda näringen eftersom växterna måste suga upp vatten. Han kallade detta för en tvångsmatning som leder till stora men inte livskraftiga plantor. I kölvattnet får man då problem med sjukdomsangrepp, något som också har visat sig i det moderna jordbruket. Det anses idag helt normalt att grödor angrips av insekter och olika sjukdomar och att man därför måste bespruta dem med kemiska medel. Dessutom blir livsmedlen från konstgödslade växter inte så näringsrika och livsbefrämjande som de som odlats enligt naturens egna principer.

Rusch betonade i all sin forskning och i sina skrifter att växterna och jorden är levande och att upptaget av näring inte är någon död mekanism som kan reduceras till kemi. Istället för konstgödsel ville han att man matade sin jord med levande, organiskt material i form av stallgödsel, marktäckning och gröngödsling. Han menade att växterna inte endast tar upp lättlösliga salter utan att de också är i stånd att ta in större organiska element som aminosyror och till och med hela bakterier. Denna syn möter man även bland dem som förordar EM.

Samarbete

När Teruo Higa arbetade fram EM för ungefär 30 år sedan hade han under en tid letat efter alternativ till kemijordbruket. Han trodde att han skulle hitta svaret bland mikroorganismerna men som så många andra letade han efter en specifik organism. Genombrottet kom när Higa hade hällt ut olika bakterier han jobbade med i en hink och tömde innehållet på gräsmattan. Där han tömt hinken med en blandning av mikrober började det växa väldigt bra. Plötsligt förstod Higa att lösningen inte var en enskild mikroorganism utan att hitta en blandning av mikrober som kan samarbeta.

I den blandning som Higa jobbade fram finns fem olika typer av mikroorganismer:

  1. Fotosyntesbakterier kan ta upp energi direkt från solljuset. De bildar socker, aminosyror och andra ämnen som kan tas upp som näring av växterna. De här ämnena göder även andra mikroorganismer.
  2. Mjölksyrebakterierna kan ta upp socker som bildas av andra mikrober och omvandla det till mjölksyra. Syran neutraliserar farliga mikroorganismer och bidrar till en effektiv nedbrytning av organiskt material.
  3. Jästsvampar bildar bioaktiva ämnen som hormoner och enzymer som stimulerar celldelning och rotutveckling. Jästen samverkar också med fotosyntesmikrober och Aktinomyceter.
  4. Aktinomyceter är svampliknande bakterier. De kan producera ämnen som motverkar skadliga mikroorganismer. De arbetar ihop med fotosyntesbakterierna och ökar jordens fruktbarhet.
  5. Jäsningsfrämjande svamp som Aspergillus och Penicillium är effektiva nedbrytare av organiskt material. De motverkar dålig lukt och skadeinsekter.

Alla mikroorganismerna i EM-blandningen har förmågan att stödja och hjälpa varandra. Fotosyntesbakterierna har en central roll genom att initiera samarbetet. De stödjer de andra grupperna samtidigt som de behöver de ämnen som de andra bildar. Tillsammans bildar de en positiv livsmiljö som motverkar negativa mikroorganismer. Sammantaget får man en utveckling mot hälsa och livskraft.

EM för miljön

Ett av de mest spektakulära resultaten av EM-teknologin är reningen av det japanska innanhavet Seto. En gång i tiden var Seto ett rent hav som var känt för sitt rika fiske. Men föroreningar och avlopp har fått havet att slamma igen och man har fått stora problem med algtillväxten.

Vändningen kom när man började använda EM mot algerna. På bara några månader minskade alger och slam och efter något år var fångsten av ansjovis fördubblad. De lokala myndigheterna har samarbetat med företag och privata hushåll för att sprida användningen av EM och man räknar idag med att 60 % av hushållen i området använder EM. Miljön i havet är idag dramatiskt förbättrad och fiskar och räkor som hade försvunnit har återkommit. Man har också kunnat återuppta ostronodlingar som förut var vanliga i Seto.

EM i Sverige

Försäljningen av EM började för några år sedan i vårt land men det är än så länge ganska få personer som känner till produkten. Mest är det privatpersoner, djurägare och lantbrukare som har provat EM men försök pågår med EM i avfallshantering.

Den som vill pröva blandningen av mikroorganismer i trädgård eller hemmet kan köpa EM från företaget Greenfoot. en liknande produkt säljs även av företaget Biosa. För att få en aktiv lösning måste man själv fermentera EM med vatten och melass. Processen är inte svår men det krävs ändå att man håller koll på jäsningen eftersom det är en levande kultur.

För att förenkla för den som inte vill fermentera själv håller man just nu på att ta fram en färdigjäst variant av EM. Denna produkt kommer att få en hållbarhet på tre månader men det är inte klart när den kommer ut på marknaden.

Så använder man EM

EM säljs som en bakteriekultur som man själv förökar genom fermentering. Det innebär att man från en flaska EM får fram 20 liter så kallad EM-A som är färdig att använda. EM-A späds sedan i sin tur vilket gör att en enda flaska EM räcker mycket långt.

Fermenteringen kan man göra i vanliga PET-flaskor och man blandar då 9 dl vatten med 0,5 dl EM och 0,5 dl rörsockermelassen. Melassen behövs som näring till bakterierna och förbrukas under fermenteringsprocessen. Flaskan ska sedan stå i jämn värme och allra bäst jäser det i kroppstemperatur även om jäsningen fungerar ner emot 20 grader. Man kan försöka hitta en varm plats i hemmet, till exempel nära ett element, där man kan få temperaturer runt 30 grader. Tänk på att det inte får bli varmare än max 40 grader eftersom högre temperaturer förstör bakteriekulturen. Det finns också speciella jäskärl att köpa med termostatreglage vilket förenklar fermenteringen.

EM-A är klart när pH-värdet ligger under 3,7 vilket brukar ta ungefär en vecka. Jäser man i kallare temperatur tar det längre tid.

EM-A används i allmänhet utspädd. Innehållet av mikroorganismer är så stort att man inte behöver den koncentrerade vätskan för resultat, ofta är det också mer effektivt att använda låg koncentration och behandla ofta istället för med hög koncentration och sällan. EM-A är så drygt att man kan späda det hundra, femhundra eller till och med tusen gånger.

Kompost

Greenfoot säljer även bokashi, en slags strö till kompostering. Bokashin består av vetekli som har behandlats med EM. Den kan användas för en speciell typ av kompost, eller snarare fermentering, som förespråkas inom EM-kretsar. För hushållskompostering säljer man en hink med tappkran vilket gör att man kan tappa av lakvattnet från hushållskomposten. Detta vatten är ett bra gödselmedel, utspätt 1:100.

Hinken fylls efterhand som man får matavfall i hushållet och man täcker varje lager med en näve bokashi. När hinken är full låter man den stå några veckor inomhus och fermentera. Därefter kan man gräva ned avfallet direkt i trädgården. Hushållsavfallet har då fermenterats och luktar som en mjölksyrejäsning.

Denna typ av kompost skiljer sig mycket från vanlig kompostering där avfall från hushållet och trädgården får ligga i år innan det blir jord. När en komposthög ligger ett tag utvecklar den värme som tar död på de flesta mikroorganismerna. Man får då en förruttnelse istället för en fermentering. Vid komposteringen kommer också en del av näringen i komposten att försvinna ut som gas.

Att fermentera och gräva ned hushållsavfall är alltså ett mer effektivt sätt att utnyttja näringen i avfallet. Samtidigt tillför man bra organismer till jorden vilket ökar bördigheten. Denna typ av kompostering är väldigt lätt att genomföra även för den som bor i lägenhet. Avfallet sjunker samman vilket gör att det tar flera veckor att fylla en hink. För efterkompostering kan man hälla över materialet i en annan hink, sedan grävs komposten ned i trädgården.

I Japan har kompostering med EM-bokashi blivit nästintill en folkrörelse och många har engagerat sig ideellt för att sprida kunskap om kompostering. Detta har bidragit till att vattendrag som tidigare varit igenslammade och förorenade har renats. Även i London har man genomfört större projekt med bokashi-kompostering vilket har förbättrat miljön i vissa stadsdelar.

Den japanska bokashin görs på riskli. Den som finns att köpa i Sverige tillverkas i Holland av vetekli men planer finns på att tillverka svensk bokashi av dinkelkli.

EM i trädgården

Kai Vogt Westling, som marknadsför EM i Sverige, berättar att han använt EM i trädgården och har fina skörderesultat. Grönsakerna håller sig mycket friska och han har märkt att deras livskraft är så stor att de ger skörd längre tid på hösten.

Jag har själv testat att spreja utspädd EM-A på mina grönsaksodlingar. EM-A användes utspädd 1:100. Jag började med detta på sensommaren/höstkanten när många grönsaker får mjöldagg och slutar att producera. Till min förvåning märkte jag att växterna som fick EM fick förnyade krafter och började växa igen. Jag fick ytterligare skördar av bön- och ärtplantor som jag redan trodde hade tackat för sig. När det började komma kalla nätter på frostgränsen märkte jag att plantorna stod emot kylan bättre. Trots att termometern visade strax under noll överlevde tomatplantorna på friland fram till mitten av november och de gav friska tomater betydligt längre än vad jag brukar få. Tomaterna stod sig också längre inomhus, några höll fram till jul.

Om ovanstående resultat verkligen beror på EM är för tidigt att säga, men jag kommer att fortsätta att experimentera med EM för att se vilka effekter jag kan få om jag använder EM hela säsongen. Jag kommer att behandla kompost med EM och gräva ned den ytligt i jorden. Jag räknar med att spreja odlingarna varje vecka liksom plantorna under uppdragningen inomhus.

Enligt Kai kan det ta betydligt längre tid att märka av användning av EM i trädgården, framför allt om jorden inte är brukad efter ekologiska principer. Har man tidigare använt sig av täckodling och gröngödsling bör dock EM snabbt ge resultat eftersom man då redan har en god balans av mikroorganismer i jorden.

EM i köket

På Internet finns många sidor där man beskriver hur man använder EM för fermentering av livsmedel. Att jäsa och mjölksyrejäsa livsmedel är en gammal tradition som man finner runt omkring i världen och fermentering har varit ett viktigt sätt att bevara mat som annars skulle ruttna bort. I vår kultur känner vi till filmjölk och surströmming som båda är fermenterade och i våra östra grannländer har traditionerna med syrade grönsaker och även syrade drycker bevarats långt fram i modern tid. Även öl och vin tillverkas genom jäsprocesser.

Det är knappast någon slump att EM har utvecklats i Japan som har en lång tradition när det gäller fermentering. Sojasåser som Tamari och fermenterade sojabönor, natto, är några av de livsmedel som man har ätit länge i Japan och som anses vara mycket hälsosamma.

Att fermentera är snarast en konst och resultatet kan bli olika varje gång eftersom man hemma i köket knappast har full kontroll på vilka mikroorganismer som tar över processen. Ibland händer det att jäsningar slår fel och man får slänga produkterna. När man syrar grönsaker litar man ofta på att de grönsaker man utgår ifrån innehåller tillräckligt med mjölksyrebakterier, men man kan också tillsätta vassle eller lite spad från en tidigare inläggning för att få jäsningen att gå åt rätt håll.

Även EM kan tillsättas när man syrar grönsaker och jag har med framgång använt det i vinter för att syra vitkål. EM-1 ger ingen kraftig jäsprocess men smaken blir mild och god.

Om man experimenterar med EM i köket så får man tänka på att man gör det på egen risk. EM är framför allt framtaget för att användas i trädgården och för att rena olika miljöer, och tillverkarna rekommenderar inte användning av EM i mat eftersom det är omöjligt att veta om den enskilde klarar av att sköta en fermenteringsprocess. Om en jäsning lukar eller smakar illa ska man absolut inte använda den utan istället lägga den i komposten.

EM och hälsa

Eftersom det med modern lagstiftning är svårt att få en dryck med levande organismer godkänd har Higa valt att göra en dryck som framställs av EM men som i färdig form inte innehåller några levande bakterier. Denna dryck kallar han EM-X och den har många hälsofrämjande egenskaper, bland annat en stark antioxiderande effekt.

Man har också tagit fram ett salt som ympats med EM-mikrober som lär ge ämnesomsättningen en positiv kick. Saltet har också ha antioxidativ effekt, det vill säga det motverkar skadliga angrepp på kroppen och ökar motståndskraften mot många sjukdomar.

EM och djur

EM är ett bra medel för alla som har djur, antingen det rör sig om uppfödning eller husdjur. Genom att spreja EM i stall och på gödsel förbättrar man omsättningen, tar bort dålig lukt och minskar risken för sjukdomar.

Alla husdjur kan få lite EM i dricksvattnet vilket gör att de håller sig friska. Man kan också hälla EM i akvariet.

EM kan användas till sårvård och det har med framgång använts vid svårläkta och infekterade sår.

EM och hemmet

Eftersom de effektiva mikroorganismerna äter upp organiskt material är de utmärkta att använda vid städning. EM kan användas istället för kemiska rengöringsmedel. Med EM i rengöringsvattnet får man en biologisk rengöring vilket gör att olika ytor håller sig rena längre. Kai berättar att han när han första gången använde EM vid städning blev så inspirerad att han av bara farten städade hela huset.

Själv tillsätter jag en klunk EM i skurhinken tillsammans med lite såpa för den goda doften. Det ger en fin känsla av renhet hemma, utan att man känner av den kemiska lukt som många moderna rengöringsmedel ger. En annan fördel är att skurvattnet inte belastar miljön utan tvärtom bidrar till att rena de vattendrag som avloppet går ut i. Detta är en viktig aspekt av EM, ju mer som används i hushållet, desto mer kommer också ut i avloppen och hjälper till att rena vår miljö.

EM kan också användas för att ta bort kalkavlagringar genom att man blöter ned med outspädd EM. Mattor kan också fräschas upp och även bilen lukar bättre om man sprejar klädseln med EM.

Länkar:

Greenfoot

Biosa

TeraGanix (EM-america)