Fråga: Vi har precis köpt ett kalhygge och visionen är att bygga upp en gård och odling där. Vi har 1,3 hektar mark, fullt med stubbar, grenris, mossa, lingonris, snabbväxande hallon och små rönnträd som är på väg upp. Vi har hittat två maskar. Vi har odlat lite potatis på en plätt och det fungerade över förväntan. Nu funderar vi på hur vi bäst bygger upp jorden för större odling nästa år. Ska vi kalka? Ska vi marktäcka med gräsklipp och allt vi hittar?

Vi har planterat fruktträd. Vi köpte jord och blandade med torv. Ska vi tillsätta kalk? Är det bra att marktäcka under träden?
Vet ni någon bra bok som heter typ från kalhygge till finfin jord?
/Anneli

Svar: Ja, det är en stor utmaning ni står inför! Det vanliga idag är att åkermark planteras med skog – inte tvärtom.
Hur ni ska få jorden att bli åkermark beror en del på om det är en gammal skogsmark eller om det relativt nyligen varit betesmark/åker där. Det skiljer sig också var i Sverige ni befinner er. Har det vuxit gran, tall eller lövskog på marken? Om det är lövskog eller blandskog är jorden inte så sur och det går ganska lätt att omvandla den till åker.
När åkermark skapades förr i tiden så skedde det ofta genom svedjebränning – en metod som nog är den snabbaste att förvandla skog till öppen mark. Men om man ska använda eld måste man veta vad man gör – jag vet inte ens om det är tillåtet. Har man högar med ris och pinnar kan man bränna det och sprida askan där man vill odla. Askan är basisk och hjälper till i omvandlingen till åkermark.
Om det är en gammal granskog har man en podsoljord, alltså en sur mark, som inte alls liknar åker. Man kan omvandla den till åker genom att plöja, gödsla, kalka, sprida aska och så in jordbruksgrödor. På sikt får man på detta sätt åkermark. Det jobbiga är att få bort stubbarna, kräver kanske grävskopa. Idag används också kraftiga jordfräsar för att göra om skog till åker.
Man kan också använda avfallet från skogsröjningen, flisa det och bygga bäddar som man odlar i. För att det ska fungera kan det behövas gödsel, mänsklig urin fungerar också. Stubbarna kan man faktiskt odla svamp på – det fanns en artikel om detta i Odlaren 1-2012.
Ett annat alternativ är att ta hjälp av djur. Grisar skulle kunna böka upp marken och göra att man slipper gräva eller fräsa.
För att förbättra jorden kan man så in fleråriga vallar, med klöver och timotej t ex, och sedan plöja ned dem. På detta sätt kan man relativt snabbt komma igång med större ytor. Om man har tillgång till täckmaterial som halm, hö, gräs och löv kan man täcka en bit i taget och sedan börja odla där. Har man tillgång till mycket gödsel och kompostjord kan man börja bygga upp bäddar av det och odla där. Efterhand förbättras då jorden under.
Ni skulle kunna låta delar av området bli en skogsträdgård där ni planterar fruktträd och bärbuskar. Ni kan då gräva stora hål och jordförbättra just där ni planterar. Blanda inte med torv eftersom den är sur! Blanda med kompostjord eller med sand och gödsel. Täck gärna marken eller odla gröngödsling mellan träden.

Surjordsväxter som blåbärsbuskar, lingon och tranbär stortrivs och kan planteras utan jordförbättring.
Det finns en österrikisk bonde, Sepp Holzer, som omvand­lar skog till odlingsbar mark genom att bygga upp bäddar och anlägga vattensystem. Han har skrivit flera böcker om detta. På engelska finns t ex Sepp Holzer's Permaculture. Något liknande i Sverige känner jag inte till.
Man ska också tänka på att om man inte återplanterar skog så måste man anmäla det till länsstyrelsen.
Detta var några idéer som ni kan utgå från. Det hela beror på vilka maskiner och material man har tillgång till, hur snabbt man vill gå fram och hur mycket man vill odla. Att omvandla skog till åker är mycket jobb, men om inte våra förfäder hade gjort det hade vi inte kunnat försörja en så stor befolkning som vi har idag. Lycka till!

Karin Jansson