Fråga: Tack för en mycket bra läsning! Här hittar jag det mesta svaren på mina frågor om ekologisk odling och känner bekräftelse för det arbete som läggs ner med ekologisk djurhållning och växtodling!

Jag använder fårgödsel och täckodlar med bl agräsklipp ochi våras la jag även på aska (från pelletseldning). Det mesta i grönsakslandet växer mycket bra men dock inte broccolin (Emperor). Jag förgror inomhus för utplantering, plantavstånd ca 30 cm, byter odlingsplats varje år, samplanterar med Tagetes och Ringblomma, plantorna blir höga och fina men knoppställningen bara som femkronor. Någon sa att fosfor främjar knoppsättning men hur tillsätter jag i såfall det?

Kasserade trasiga rundbalar med ensilage brukar jag använda som täckmaterial i gångar men även runt bärbuskar, jordgubbar och under majs och squash. Men vad innehåller (gammalt) ensilage? Kan det jämföras med halm (som förbrukar näring) eller gräs (som tillför kväve). Det är ju hårt pressat och innehåller även en del mögel eftersom plasten gått sönder. Jag skulle vilja veta näringsinnehåll, ph och om detöverhuvudtaget är lämpligtatt använda kasserad ensilage i trädgårdslanden.
/Annelie

Svar: Det här var intressanta frågor som går in på detaljer när det gäller gödsling. Som ekologisk småskalig odlare med användning av gräsklipp och andra täckmaterial har man inte helt koll på mängden näringsämnen som man gödslar med. Det handlar om att prova sig fram och efter hand får man en känsla för hur mycket man ska gödsla olika grödor. Många gånger tror man kanske att man gödslar för lite när det inte växer som man vill men man kan faktiskt också gödsla för mycket.

Det är svårt att säga exakt vad som orsakat den dåliga broccoliskörden – du verkar ha en genomtänkt odling  med växtföljd, täckodling och samplanteringar. Det låter dock som om du gödslar väldigt mycket med kväverik gödsel, både fårgödsel och gräsklipp. Denna kväverika gödsel gynnar bladtillväxten på bekostnad av fruktsättning. Normalt sett brukar just broccoli klara av detta och svara med ett stort huvud, men om plantan är i tillväxt sent på säsongen så kan den ha svårt att hinna utveckla ett stort huvud om den har mycket gödsel. Tecken på detta är en stor bladmassa men små huvuden.

Sedan använder du också aska som är väldigt rik på kalium. Generellt sett är kalium viktigt för rotsaker och bärbuskar men inte lika viktig för kålen. Aska är ett lättlösligt gödselmedel som höjer markens pH. Man ska absolut inte ta på för mycket, ungefär en näve per kvadratmeter. Använder man stora mängder aska kan man störa jordens pH-balans och helt förstöra skörden. Aska är också bra att använda senare på säsongen eftersom kalium också behövs just för fruktsättningen.

Jag tror inte du har fosforbrist eftersom det finns gott om fosfor både i gräs och gödsel. Tecken på fosforbrist är annars att äldre blad blir mörkgröna och att bladen kan bli rödaktiga på baksidan. Brist på kväve ger istället dålig tillväxt och gula blad. Kaliumbrist ger bleka blad som blir bruna i kanten.

En helt annan orsak till dålig skörd av broccoli är att plantan kommit ut för sent i jorden. En kålplanta bör dras upp i 5-6 veckor innan den sätts ut. Står den kvar längre inomhus/i växthus tar ofta näringen slut och plantan avstannar i tillväxt. Den kan då ha svårt att komma igång igen. Detta är troligtvis inte ditt problem eftersom du säger att du har stora plantor.

När det gäller ensilage så är det ju mjölsyrat gräs och näringsmässigt ska det alltså jämställas med gräs. Eftersom det är så kompakt innehåller det mycket koncentrerad näring och man ska vara försiktig med att lägga ut för mycket eftersom kvävet lätt läcker ut i marken och förorenar vattendrag.

Ensilagebalar som gått sönder är alldeles utmärkta att använda i trädgårdslandet men man ska då täcka växter som har ett stort näringsbehöv. Ensilage är därför inte så lämpligt runt bärbuskar eftersom det ger stor grönmassa men lite bär. Jordgubbar kan täckas med ensilage efter skörd för att de ska växa till sig och bilda kraft inför nästa säsong. Det är däremot inte lämpligt med gräsklipp under jordgubbarna på våren. Då får man stora blad och lite gubbar plus risk för mögel. Under jordgubbarna passar därför halm bättre som ger lite näring och håller gubbarna rena och fina.

Squash, gurka, melon, pumpa, tomat, kål, purjo, majs och bladväxter är sådant som trivs med kväverik gödsling. De gynnas av ensilage. Täck dock inte för tjockt. Eftersom ensilaget är så sammanpressat behövs inte så mycket. Rotfrukter kan få lite ensilage på sommaren men här måste mängden vara ännu mindre. Bönor och ärter behöver inte alls denna kraftiga gödsling. Eventuellt kan man blanda ensilage med löv eller halm för att få mer struktur och en mindre kraftig gödsling.

Att lägga ut ensilage på gångar är ett slöseri med resurser och kvävet kommer då att försvinna ut i marken. Har man för mycket grönmassa/ensilage kan man spara det i säckar till nästa säsong eller kompostera det och använda jorden längre fram.

Man behöver inte vara rädd för möglet i ensilage, det brukar naturen själv ta hand om. Men man ska naturligtvis inte lägga ut mögligt ensilage precis under grönsaker/frukter som ska skördas. PH-värdet är naturligtvis lågt i ensilage men jag tror inte det påverkar jorden eftersom de organiska syrorna snabbt bryts ned. Vill man vara på den säkra sidan kan man kombinera ensilaget med lite aska.

Karin Jansson